Booked har skickat mig Skalpelldansen!

Booked har skickat mig Skalpelldansen av Jenny Milweski, som verkar grymt läskig. Jag är ju så lättskrämd så det lär nog bli med lite blandade känslor jag läser den här boken, som dock verkar riktigt bra!

Recension på boken kommer senare!

Drakskeppet - En trilogi, av Maj Bylock

Jag läste för ett tag sedan början av serien I häxornas tid av Maj Bylock och blev glatt överraskad över hur bra den fortfarande var. Jag bestämde mig senare för att även läsa om serien om den franska flickan Petite som blir bortrövad av vikingarna till Norden och säljs som träl.
Jag blev inte fullt lika imponerad av denna..

Trilogin består av böckerna:

Drakskeppet,

Det gyllene svärdet

Borgen i fjärran






Drakskeppet - Vi får för första gången träffa flickan Petite som en mörk natt blir bortrövad av vikingar från Norden och förs till Sverige där hon säljs som träl.
Jag tyckte bäst om denna bok i serien, då den har ett bra upplägg och då dramaturgin är väl planerad. Trots att den öppnar upp för fortsättningen så är det ett bra slut på boken, vilket gör att den kan stå för sig själv. En bra bok med flera intressanta karaktärer.

Det gyllene svärdet - Petite har nu funnit ett hem i Sverige och bor hos ett äldre par som kallar henne för Åsa. Hon stiftar i denna bok även bekantskap med en ung man med ögon lika blå som havet...
Den andra boken är enligt mig den svagaste i trilogin. Den är inte alls lika väl sammansatt som ettan är och handlingen lider lite av det. Det händer visserligen lagom mycket för en barnbok, men det blir aldrig något klimax och slutet känns hastigt skrivet, utan en snygg avtoning. Den andra boken kan inte stå för sig själv på samma sätt som ettan.

Borgen i fjärran - Petite eller Åsa som hon nu kallas, ska gifta sig med den unge mannen hon mött i den andra boken. Hon får honom att lova henne tre önskningar och lovar själv att avslöja sin innersta hemlighet om han uppfyller dessa...
Den tredje boken är ett bra avslut på boken och det är intressant att jämföra den vuxna Åsa med den unga flickan Petite som vi träffade i första boken. Denna bok har ett snyggare upplägg än vad tvåan har och dess stora fördel är slutet som binder ihop boken, men också hela serien, på ett fint sätt.

Trilogin Drakskeppet var en favorit för mig när jag var liten och jag minns att jag läste den flera gånger. Efter att ha läst om I häxornas tid väntade jag mig att även denna skulle svara till mina förväntningar, men det var kanske att ha lite orealistiska förväntningar. Överlag tycker jag dock att det är en bra bokserie, men den andra boken drar ner det hela en del.

Kings Carrie vs filmatiseringen Carrie från 1976

Läste boken innan jag såg filmen.

Jag fick lite kalla kårar när jag läste Carrie av Stephen King och kände till en början att filmatiseringen av boken från 1976 var lite lam. Jag ändrade mig dock under slutscenerna. Sissy Spacek är egentligen hela anledningen till att jag gillade filmatiseringen. Hon gör ett helt galet bra jobb i gestaltandet av Carrie, hon ser precis så undergiven ut som jag tänkt mig och blir precis så avstängd som jag föreställde mig i slutscenerna. En helt fantastisk rollprestation som särskilt kommer fram i balscenerna, från det att hon kommer dit nervös och på något vis så söt i sin enkelhet, precis som jag tänkte mig Carrie under balen - och senare precis så hänsynslös men ändå så fruktansvärt sårad och tillintetgjord som jag föreställde mig slutet av balen.

Ett extra plus var ju också att se John Travolta i en av sina första filmroller och redan här kan man ju konstatera att killen vet vad han gör framför kameran. Han fångade den avskyvärda karaktären Billy Nolan på ett bra sätt.

Jag var dock lite besviken på Carries mamma som jag blev väldigt skrämd av i boken, men som här inte alls föreföll mig särskilt skrämmande.

Bilden hittas här

Överlag var det dock en bra filmatisering, men boken var givetvis bättre. Filmen fick inte fram alla viktiga små delar som tas upp i boken, vilket jag tyckte att den förlorade en del på. Jag var också besviken på det pinsamma slutet där Carrie skulle skrämmas en sista gång, tyckte att det framställde henne på ett sätt som boken inte framställer henne som. Hennes förmåga känns inte alls som en sjukdom, vilket King beskriver den som, efter den scenen.

Har hört att det även finns en filmatisering från 2002, kanske ska ta och se den också?

Åter till Cold Mountain, av Charles Frazier

Åter till Cold Mountain handlar om kärleksparet Inman och Ada som försöker finna sin väg tillbaka till varandra under amerikanska inbördeskrigets fasor. Men kommer de någonsin att återses?

--------------------------------------------------------------------------

Jag har tidigare sett filmen innan jag läste boken och alltid irriterat mig på att Ada och Inman knappt känner varandra och ändå ska ha en stor och vacker kärlekshistoria som man nog helst ska gråta lite åt. Jag kommer inte över det där att de knappt träffats och har alltid tänkt att det nog är annorlunda i boken. Men icke. Det är väl ungefär samma sak och därför har jag svårt att leva mig in i den här boken, då jag tycker att kärleken mellan exempelvis Ada och Ruby är mycket vackrare än den mellan Ada och Inman.

Boken har dock många bra karaktärer såsom Ruby, hennes far och den unga kvinnan vars man nyligen dött som Inman träffar på sin resa. Karaktärerna överlag är välutvecklade och trovärdiga och smälter väl in i den vackra miljö som Frazier beskriver.

Det är inget tvivel om att Frazier kan skriva, jag fastnar bara inte för historien vars grund känns lite platt. Det är kanske inte riktigt min typ av bok helt enkelt, för jag blev inte så värst imponerad trots alla hyllningar jag hört om boken.

Böcker på G i bokhyllan!

Det fanns en del böcker med en titel som börjar på G i min bokhylla, men här är ett par stycken; Gengångare, Grottbjörnens folk, Gycklarens dotter, Grabben i graven bredvid och Gömda.

Gengångare - Har inte läst denna och vet inte vart jag fått den ifrån heller. Kanske fick den av någon? Den ser ju dock lite härligt mysrysig ut så ska nog ta och läsa den.

Grottbjörnens folk - Läste nyligen denna för första gången och tyckte bra om den, inget mästerverk kanske men det hade jag ju inte direkt väntat mig. Ändå så pass bra att jag tänkt läsa fortsättningen (att det räknas som fullitteratur rör mig inte i ryggen, jag läser vad jag vill).

Gycklarens dotter - Jag fick en knäpp på Catherine Cookson ett tag där och köpte in en del böcker av henne men det blev aldrig av att jag läste dem, utan fortsatte mest med min favorit Hatets barn. Har därför inte läst denna men någon gång ska det väl bli av...

Grabben i graven bredvid - Lagom rolig och lättläst. Gillar Mazettis språk och stil vilket här kommer fram på ett bra sätt. Kulturkrocken mellan bibliotikarien Desirée och bonden Benny är klart underhållande.

Gömda - Första gången jag läste denna fastnade jag direkt, älskade den! Jag har ibland svårt för Liza Marklunds sätt att skriva men i denna bok passar det perfekt och ger en skarp verklighetskänsla. Gillar fortfarande denna bok och tycker att det är väldigt bra att den skrevs för det har öppnat upp debatten kring kvinnomisshandel, som är ett viktigt problem. Vad som är sant eller inte sant bekymrar mig mindre. Sant är att vissa kvinnor lever i den här rädslan varje dag och det är viktigt att det uppmärksammas!

Carrie, av Stephen King

Kan innehålla vissa spoilers!

Boken handlar om tonåriga Carrie som alltid varit mobbad av skolans andra elever och som ständigt förmanats av sin hysteriskt religiösa mor. Carrie har emellertid oanade krafter som ingen hade kunnat ana vidden av. När hon blir förnedrad under skolans Vårbal släpps dessa krafter lösa och får fruktansvärda konsekvenser för alla inblandade...

Carrie är den andra boken jag läser av Stephen King. Jag tyckte om den här boken riktigt mycket, men skulle nog inte ha velat läsa den under längre tid. Nu är den emellertid kort och tog slut på några timmar och således blir den lite lagom. Den håller spänningen men kan samtidigt varva med långsammare partier.

Jag gillade verkligen uppdelningen av framtid och dåtid, hur vi får ta del av artiklar, böcker och vetenskapliga diskussioner kring Carrie, hennes förmågor och det inträffade. Det hade lätt kunnat bli soppa av alltihop i skiftandet av berättande hela tiden, men King sköter det givetvis med elegans.

Jag stör mig emellertid väldans på Kings sätt att skriva. Jag tycker om hans korta meningar och beskrivande stil men jag blir galet irriterad på dessa parenteser som dyker upp hela tiden! Jag läste i en recension av boken att detta tydligen kan höja spänningen då vi får ta del av tankar. Nej säger jag. För mig höjer det ingen spänning alls utan utgör endast irriterande avbrott i meningarna som gör att texten blir rörig. Jag kan förstå tanken med det, men för mig blir det bara snurrigt. Stör mest bara ihjäl mig på att meningarna inte avslutas innan parentesen.

Men i övrigt är det en bra bok och jag fascinerades främst av Carries mamma som gav mig kalla kårar. Jag tycker även att King lyckas med att inte framställa någon som det tydliga offret respektive förövaren. Givetvis är Carrie ett offer, men King tycks mig inte heller fördöma hennes skolkamrater och mena att de får sitt rättmätiga straff i slutet. Carrie tycks inte heller helt kunna styra sin förmåga då den beskrivs som en sjukdom som hon lider av. En intressant aspekt av boken som faktiskt är en avgörande anledning till att jag gillar den!

Söndagscitat - Eva&Adam - Jul jul pinsamma jul

"Eva och Annika sitter i Annikas jacuzzi. Om Eva blir rik någon gång ska hon också skaffa sig ett hus med jacuzzi. Stereo och jacuzzi, det är det första hon köper när hon flyttar in i sitt första hus, kan man bara bada och lyssna på musik så klarar man sig. Ja, och så måste man väl kunna sova också. Så det får väl bli en säng också."

Eva&Adam - Jul jul pinsamma jul, av Måns Gahrton och Johan Unenge (s. 11-12).

Böcker på J i bokhyllan!

Dessa böcker var de enda böckerna vars titel började på J i min bokhylla, av vad jag kunde hitta. Blev lite chokad, J kan väl inte vara så ovanligt i början av titlar? De jag hittade var i alla fall Jag vill leva, av Nina Lugovskaja, Jag överlevde, av Mietek Grocher och Juryn, av John Grisham. (Det blev visst en liten ordvits som smög sig in där i titlarna - jag vill leva, jag överlevde).

Jag vill leva - En bra bok som på många sätt liknar Anne Franks dagbok men som jag faktiskt tycker bättre om, i fråga om väsentligt tidsdokument. Jag vill leva är en samling av skolflickan Nina Lugovskajas dagböcker som den ryska säkerhetspolisen KGB haft i sina arkiv, innan dess att de publicerades i denna bok. Dagböckerna beslagtogs och användes som bevis mot Lugovskaja då hon som artonåring blev dömd till fem års straffarbete för kontrarevolutionär aktivitet. En mycket intressant bok på många sätt!

Jag överlevde - Jag har inte läst denna bok än då den är ett rätt nytt tillskott i bokhyllan men den verkar väldigt intressant. Den beskrivs på baksidetexten som (vilket också fick mig att köpa den) "... ett fasansfullt vittnesmål som på ett mycket personligt sätt berättar om ett liv i förintelsens mörkaste skugga."

Juryn - Jag har inte heller läst Juryn då även den är relativt ny, köpte den för några månader sedan. Kort sagt köpte jag den för att jag älskade filmen som jag tyckte var väldigt välgjord och som hade en story som berörde mig djupt. En av mina första tankar efter att jag sett den var givetvis: Jag måste läsa boken!

Ikväll är det premiär!

Ja! Ikväll är det premiär för The Hunger Games på bio och jag ska självklart dit. Det har varit min morot genom den sex timmar långa salstentan som jag skrev igår.

Nu hoppas jag bara att filmen håller för mina förväntningar, som inte är skyhöga men ändå vill se en bra filmatisering av boken, om än inte nödvändigtvis perfekt.

Nu är det sannerligen nedräkning inför kvällen...

Tidigare inlägg om Hungerspelen:
Om filmen har jag skrivit här, här, här och här!
Om böckerna har jag skrivit här, här, här, här, här och här!

Nu ska jag åka på äventyr med George, Anne, Julian och Dick!

Och Tim också såklart! Vad vore äventyr utan hunden Timmy?

Jag har nämligen bestämt mig för att återse mina gamla vänner i fem-gänget under året och ska då passa på att läsa igenom alla böckerna och se vad jag tycker om dem nu. När jag var liten var dessa böcker med mig överallt och lästes ständigt!

DN skrev i februari i år att en nyutgåva nu släpps i England med anledning av att Fem-böckerna nu fyller 70år. De skriver också att det fortfarande säljs ca en halv miljon Fem-böcker årligen! Imponerande!







Så under året läser jag:
Fem söker en skatt
Fem på nya äventyr
Fem på rymmarstråt
Fem på smugglarjakt
Fem på tjuvjaktFem räddar en hemlighet
Fem stoppar spöktåget
Fem i knipa
Fem går i fällan
Fem på fotvandring
Fem befriar en fånge
Fem följer ett spår
Fem reser till havet
Fem och kidnapparna
Fem befriar flygarna
Fem på mystiska heden
Fem i fara
Fem gör ett fynd
Fem och sjörövarskatten
Fem läser en gåta
Fem tillsammans igen

Ödets hav, av Elisabet Nemert

Ödets hav handlar om den unga kvinnan Aurora som lever på Gotland under 1300-talet. Hon är välbärgad och ska gifta sig med en förmögen tysk köpman och då lämna sin familjs gård och istället flytta innanför Visbys murar. Vi möter också Elin Persdotter som levt ett betydligt fattigare liv och som tjänar som piga hos Auroras fästman. På så sätt möts de båda kvinnorna och en stark vänskap föds som vi får följa medan de slits mellan livets alla tvivel, sorger och lyckoämnen.

Jag älskade Ödets hav. Älskar Nemerts sätt att skriva som blir målande och vackert, trots att det är en smula förutsägbart. Mest av allt förundras jag över den kärlek, styrka och civilkurage som Nemert beskriver. Vi får verkligen möta mod hos dessa två kvinnor och jag blir imponerad av den civilkurage som bokens karaktärer visar upp när de vågar möta livets fasor för att rädda dem som de älskar.

Jag tyckte mycket om både Aurora och Elin vilket är rätt ovanligt för mig som brukar sikta in mig på en favoritkaraktär, men här fascinerade båda dessa kvinnor mig och jag längtar efter att möta fler av Nemerts karaktärer.

Visst är jag medveten om att det hela ofta tenderar att vara rätt förutsägbart. Man förstår ju vad som ska hända och vad de ska känna. Man förstår vem som är ond och vem som är god. Men jag gillar det ändå. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men något med denna bok får mig att aldrig vilja släppa den och det gör också att jag gärna läser mer av Nemert i framtiden.

Ibland är förutsägbart rätt bra det också. Man behöver inte bli så överraskad jämt. Att veta vad som komma skall, kan vara rätt avkopplande.

Böcker på F i bokhyllan!

Här är några böcker som börjar på F i min bokhylla; Flickvännen, Friskt mod Katinka!, Freja - Sagan om Valhalla, Frihetsdrottningen - Skuggornas rike, Förnuft och känsla och Fem reser till havet.

Flickvännen - Köpte denna på förra årets bokrea och tyckte mycket om den. Minns att huvudpersonen stannade kvar med mig ett bra tag och att jag funderade över vad som hände henne. Titeln gör en bra förklaring av handlingen, för att vara flickvän är så huvudpersonen tycks förklara sin egen person och sitt liv.

Friskt mod Katinka! - Jag vet att jag läste denna många gånger som liten men nu minns jag inte riktigt vad den handlade om. Har tänkt läsa om den för att se om jag fortfarande gillar den.

Freja - Sagan om Valhalla - En tolkning av den nordiska mytologins gudar. En bra bok i början av en bra trilogi, dock är den väl bitvis en aning seg.

Frihetsdrottningen - Skuggornas rike - Ja herrejösses det måste ha varit en massa år sedan jag köpte den här boken och jag har fortfarande inte läst den. Skandal! Den verkar ju bra så nu ska jag snart komma till skott med att läsa den!

Förnuft och känsla - Det var länge sedan jag läste den och skulle nog gärna läsa om den snart, men först ska jag läsa igenom de böcker av Austen som jag ännu inte läst, med början i Övertalning!

Fem reser till havet - Gudars vad jag älskade fem-böckerna när jag var liten. Följde med dem på alla äventyr och lekte att jag själv var på äventyr med dem i vår trädgård och låtsades att vi räddade någon professor som fångats i förrådet. Blytons böcker var en stor anledning till mitt läsintresse och jag läser fortfarande gärna femböckerna, för de är riktigt bra nu också!

Hittebarnet, av Katerina Janouch

Hittebarnet är den tredje boken om barnmorskan Cecilia Lund och är en av de bättre böckerna i serien. Jag har hittills tyckt bra om alla tre men tyckte att tvåan kändes aningen splittrad. I den tredje boken knyts de parallella historierna ihop bättre och jag kan knappt lägga ner boken.

I den tredje boken är Cecilia ihop med sin man John igen och får i början veta att hon har blivit gravid och väntar sitt femte barn. Cecilia är förvirrad och vet inte vad hon vill, en del av henne vill behålla barnet medan en del säger att det är alldeles för tidigt att skaffa ytterligare ett barn så snart efter uppbrottet. Hon undrar också hur hon ska hinna med att se alla sina barn - får de verkligen all den uppmärksamheten de förtjänar och behöver?


Som sagt så är Hittebarnet enligt mig bättre än den andra boken i serien, Systerskap. Vi får stifta ytterligare bekantskap med Cecilia och hennes familj, men vad som verkligen intresserar mig är människorna omkring henne som börjar få allt mer plats nu. Hennes mamma som tycks ha alkoholproblem och arbetskollegan Gun som håller på en stor hemlighet. Dessa karaktärer fyller ut historien på ett intressant sätt och ger flera bottnar.

En bra bok som gör mig riktigt sugen på nästa bok i serien som är Tigerkvinnan!

Har tidigare recenserat:
Bedragen
Systerskap

Söndagscitat - Ödets hav

"Den största faran här på jorden är inte de onda människornas handlingar, ty de människorna är så försvinnande få till antalet. Nej, det största hotet är istället alla de så kallade goda människornas påfallande tystnad, deras underlåtenhet att stå upp för de de innerst inne vet är rätt."

Ödets hav, av Elisabet Nemert (s. 179).

Böcker på C i bokhyllan!

När jag skulle leta efter böcker på C i bokhyllan blev jag lite förvånad, hittade nämligen endast en ynka liten bokstackare - Callgirl på Manhattan.

Callgirl på Manhattan - Jag både tycker om och inte tycker om den här boken. Det var ett tag sedan jag läste den men jag vill minnas att jag gillade språket som flöt på ett bra sätt, precis som handlingen, men problemet är att den inte utvecklas så mycket. Handlingen stampar på samma ställe och det känns som att man inte kommer någonstans och att boken slutar där den började.

Eva&Adam - En midsommarnattsmardröm, av Måns Gahrton och Johan Unenge

Det är sommarlov. Eva ska spendera början av lovet på Gotland och Adam ska vara i Polen i slutet av lovet. De kommer inte ses på hela sommaren. Men så får Adam följa med till Gotland. Allt kommer att bli perfekt! Eller? Eva vill att Adam ska umgås med henne och inte med hennes hjärndöda bror Tobbe. Och varför springer Adam iväg för att träffa den där Frida hela tiden...?

Den sjunde boken om Eva och Adam är en av böckerna där fokus ligger på deras relation. Det blir en del problem och bråk mellan dem, som egentligen grundar sig i osäkerheten inför vad den andra vill och tänker. Men det sker också vidare utveckling av karaktären Tobbe som Eva hatar mer än allt annat till en början, men som hon börjar förstå sig på lite mer under bokens gång. Tobbe tillägnas till och med ett eget kapitel där vi får ta del av hans tankar vilket är intressant.

Även Annika tillägnas ett eget kapitel i denna bok och vi får en liten inblick i hennes syn på saker och ting. Den gången vi tidigare läst ur Annikas perspektiv handlade det mest om hennes förälskelse i Alexander, men nu får vi veta lite mer om hennes känsla av att vara ensam kvar, att aldrig hitta någon att bli kär i. Detta gör att Annika får mer känslor än vad som tidigare beskrivits, vilket jag gillar eftersom att Annika alltid varit en av mina favoritkaraktärer.

Jonte som går i Eva och Adams klass sitter i början av boken, ensam kvar efter skolavslutningen och väntar på sin pappa som till sist kommer vinglande på en cykel, helt klart onykter. Redan tidigare i serien har Jontes karaktär börjat förändras men nu ser vi ännu tydligare att Jonte befinner sig i en utsatt situation. Jag kommer flera gånger på mig själv med att bli fruktansvärt frustrerad på skolans lärare som vet om allting men ingenting gör. Att Jontes pappa dricker är allmänt känt men ändå är det ingenting som någon verkar ta tag i. Barn ska inte behöva leva med alkoholiserade föräldrar och det är bra att författtarna tar upp detta problem i böckerna om Eva och Adam, men synd att de inte ger Jonte någon hjälp eller större förståelse från klasskamrater och vuxna.

Titeln, en midsommarnattsmardröm, anspelar givetvis på Shakespeares En midsommarnattsdröm och har förmodligen valts på grund av att det blir lite rörigt i slutet. Då Shakespeare låter Hermia vara kär i Lysander, som vill ha Helena, som är förälskad i Dimitrius, som inget hellre vill än att gifta sig med Hermia, låter Gahrton Eva och Adams karusell bli något enklare. Men nog så krånglig mot slutet där Adam är kär i Eva som tror att Adam vill ha Frida, som egentligen bara är kär i Tobbe, som vill att Adam ska fixa ihop Tobbe och Frida, vilket Eva tror handlar om att Adam inte vill ha henne längre.

Den sjunde boken är en av de bättre men utgör också för mig en skiljelinje. Böckerna efter denna läste jag inte lika intensivt när jag växte upp och de känns därför nyare och är inte fullt lika fyllda med nostalgi.

Nästa bok i serien är Eva& Adam - Inte som en dans

Har tidigare recenserat:
Eva&Adam - En historia om plugget, kompisar och kärlek
Eva&Adam - Att vara eller inte vara ihop
Eva&Adam - Bästa ovänner
Eva&Adam - Fusk och farligheter
Eva&Adam - Jul jul pinsamma jul
Eva&Adam - Sista pyjamaspartyt

Ön, av Lotta Lundberg

Booked skickade mig boken Ön av Lotta Lundberg för några veckor sedan och här kommer då mina tankar kring denna fascinerande bok.

I Ön möter vi den svenska läkarstudenten Olivia som avbrutit sina studier och flyttat till en ö långt ute i söderhavet. Där har hon praktiserat som läkare de senaste tjugo åren. Hon trivs på ön och känner sig som hemma där. Hela livet på ön och deras gemensamma verklighet ställs emellertid på ända, när tre brittiska socialarbetare kommer till ön för att undersöka de sexuella övergrepp som sägs ske på där.

Jag gillade denna bok som känns perfekt att läsa såhär i mars när vädret pendlar mellan snö och vårkänslor. Då behöver man ibland resa till söderhavet, känna sanden under fötterna och svettas trots att fläkten går på för fullt.

Lundberg är bra på att beskriva och gör känslan av öns klimat och invånarnas känslor verkliga. Hennes resonemang kring skuld och sexualitet är ett intressant sådant, som utmynnar i flera olika sanningar för läsaren att ta ställning till. Hon slår hål på fördomar och diskuterar begrepp som rättvisa och samtycke. Att både öns invånare och socialarbetarna skildras ger flera perspektiv, vilket är till stor fördel för berättelsen som annars hade kunnat tyckas blivit ensidig.

Det enda jag stör mig på är replikerna som inte markeras av vare sig citationstecken eller talstreck, vilket ibland gör mig fundersam kring vad som sägs och vad som tänks. Dessutom tycker jag personligen att texten är mer lättillgänglig och behaglig att läsa, när det som sägs är tydligt markerat på något vis.

När den slutar blir jag lite chockad - är det redan slut? Jag vill veta mer men anser samtidigt att det slutar precis där det borde sluta. Epilogen är snyggt skriven och nödvändig för att jag ska kunna lägga ifrån mig boken. Men den kommer nog stanna kvar hos mig ett tag till, för resonemangen kring sexualitet och vad som är godtagbart, snurrar fortfarande runt i mitt huvud.

En bra bok som jag kommer att fortsätta fundera över ett tag.

Böcker på A i bokhyllan!

Här är fem böcker som börjar på A i min bokhylla; Arvet efter Arn, Asyl, Alla tiders familj, Alice i Underlandet & Alice i Spegellandet och Alla dessa små bevis på vår vänskap.

Arvet efter Arn - Den har stått i min bokhylla ett bra tag nu, för att jag har fått för mig att jag ska läsa igenom Guillous böcker om Arn, men det har emellertid inte blivit av. Jag gillade dock filmerna så kan tänka mig att böckerna också kan vara bra, men har bara inte kommit till skott än - i sommar kanske?

Asyl - Den andra boken i serien om Mia Eriksson, som börjar med boken Gömda. Det var länge sedan jag läste den här, men jag vill minnas att jag tyckte att den blev alldeles för seg och att jag redan här kände att historien borde ha slutat efter den första boken som jag tyckte mycket om.

Alla tiders familj - Oj det måste vara en massa år sedan jag läste denna, minns ingenting av den men man kan ju inte göra annat än att älska omslaget!

Alice i Underlandet & Alice i Spegellandet - Jag älskade dessa när jag var liten och köpte båda böckerna i en gemensam pocketutgåva för några år sedan. Läste om dem då och gillar fortfarande all mystik och tokroliga inslag, men sitter jämt och försöker luska ut exakt vad Lewis Carroll menade med varje liten sak och det driver mig till vansinne när jag inte förstår symboliken.

Alla dessa små bevis på vår vänskap - Varför har jag fortfarande inte läst denna? Det är obegripligt hur länge den har stått i min bokhylla och jag har ändå inte läst den trots att jag ofta känner att jag vill. Men i sommar kanske jag får ta tag i den här boken också...

Onkel Toms stuga, av Harriet Beecher Stowe

Onkel Toms stuga skrevs 1852 och blev snabbt väldigt läst och populär. Den diskuterar och skildrar "de svartas" situation i USA under mitten av 1800-talet. Den är i hög grad politisk och blev också ett viktigt inlägg i debatten kring slaveriet som var på tapeten innan och under amerikanska inbördeskriget.

I Onkel Toms stuga får vi dela många öden som binds samman av karaktären Onkel Tom som så att säga är den röda tråden i boken. Tom är slav hos en vit man som han tycker om och som är god mot honom och hans familj. Men dessvärre tvingas mannen sälja Tom som därmed måste skiljas från sin familj. Toms framtid är nu oviss och han befarar att han ska tvingas arbeta på de hårda plantagen för onda män...

Onkel Toms stuga är en intressant bok som man förstår var mycket uppseendeväckande på sin tid. Stowe fick kritik för att, både positiv och negativ, jämställa svarta och vita till samma nivå och värde. Och givetvis var denna bok radikal utifrån sitt perspektivet - på 1800-talet. För med dagens ögon så smiter nog en hel del rasistiska tankar och kommentarer in i Stowes bok.
Svarta jämställs exempelvis med djur och Stowe menar också att deras sinnen är lika utvecklade som barns. Vidare framställs svarta i boken ofta som något enfaldiga och med en lägre intelligens än de vita. Men man får ju såklart komma ihåg att boken skrev 1852 och för sin samtid var Stowe väldigt jämställd i sitt tänk.

Det är svårt att bortse ifrån att bokens syfte är att vara ett inslag i den aktuella debatten, vilket färgar mycket av handlingen, men utöver detta tycker jag att boken är välskriven med en bra dramaturgi. Jag tycker dock inte riktigt om att boken är så splittrad som den är. Då boken väver samman flera olika livsöden blir det ibland lite väl många personer att ta till sig. Det är visserligen inte rörigt, men det blir lite splittrat. Jag tror att boken skulle tjänat på att främst fokusera på Tom, vars livshistoria är spännande och engagerande nog (även i politiskt avseende).

Onkel Toms stuga är en väldigt intressant bok som med fördel läses med lite kunskap om den politiska situationen i USA under mitten av 1800-talet, i bakhuvudet.

Boktips - A till Ö

A - Anne på Grönkulla, av Lucy Maud Montgomery

En underbar bokserie som börjar med boken Anne på Grönkulla och som följer den fascinerande flickan Anne Shirley, som blir adopterad av syskonen Marilla och Matthew Cuthbert.

Dessa böcker har varit stora favoriter sedan min barndom och jag kommer nog alltid att älska den energiska och dedikerade Anne som alltid får mig på bra humör. Det är svårt att inte älska någon som är så förälskad i livet och ständigt sjunger dess lovsånger. Anne har för mig ett perspektiv på livet som många fler borde ha och som jag själv ständigt försöker ha, då hon är lycklig ända in i själen för allt som gör livet vackert, från den första rosenknoppen till äkta vänskap.
Anne Shirley är på många sätt en klantig och naiv flicka som har huvudet uppe i det blå, men hon kommer alltid att vara en förebild för mig på grund av hennes känslodjup och kärlek till livet!