torsdag 29 december 2011

Varför gråter inte Emma? av Magnus Wennerholm och Emma Jangestig

Varför gråter inte Emma? handlar om "Arbogamorden" som blev så uppmärksammade i media för några år sedan. Emma Jangestig berättar om den ondska hon mötte när hon och hennes två barn utsattes för en fruktansvärd misshandel som tog livet av barnen Max och Saga.

Fallet är välkänt och förmodligen minns de flesta också medias undran kring Emma Jangestigs frånvaro av tårar. Varför gråter inte Emma? Detta behandlas bland annat i boken och tyngdpunkten ligger på att beskriva hur Emma och hennes familj hanterade sorgen efter barnen Max och Saga.

Jag har velat läsa boken länge och när jag gick och lånade den på biblioteket slog det mig att jag inte hade en aning om upplägget. Ofta brukar man ju känna på sig vad det är för typ av bok, men denna hade jag svårt att placera. Fokuserade man på själva brottet på ett utredningstekniskt vis eller var det snarare långa utläggningar från Emma Jangestig om känslorna inför händelsen idag? Jag hade ingen aning, men det visade sig att det verkligen inte var någon uppradning av fakta. Hade man inte haft någon somhelst kunskap om fallet från media hade man nog kunnat ta det för en skönlitterär bok - en riktigt bra sådan! Givetvis förstår man att den är sann, det framkommer av innehållet, men stilen skulle jag beskriva som berättande.

Mycket fokus läggs givetvis på Emma och hennes upplevelser och känslor, men bitvis tar vi även del av bland annat hennes pappas upplevelser och hans perspektiv. Detta är intressant då det ger en bredare syn på händelserna och övergångarna sker även väldigt snyggt.

Det är också i stort en väldigt snyggt skriven bok. Man växlar mellan hårda fakta och känslor på ett balanserat sätt som ger boken ett väldigt bra uttryckssätt. Språket flyter på ett bra sätt som är ganska ovanligt i denna genre. Det är en välskriven bok helt enkelt och det märks att det ligger mycket arbete bakom.

Jag kunde inte lägga ner boken och såg irriterat hur klockan tickade allt närmare tiden för att det var dags att åka och jobba, laga mat eller gå och lägga sig. Det är en engagerande bok och man grips genast av Emmas öde och de fruktansvärda prövningar hon tvingades genomgå. Man får ge sig ut på en resa och följa med Emma dagen innan det hände, under själva händelsen, efter händelsen i total ovetskap om vad som egentligen hade hänt och i arbetet med den enorma sorgen. Vi får även en glimt av hennes liv idag och det gör mig lycklig i själen att veta att det finns så mycket kärlek i denna kvinnas liv.

lördag 24 december 2011

Julcitat - 24:e december

"Nu, Kajsa lilla, vill jag av hela mitt hjärta önska dig en riktigt god gammaldags jul med frid och fröjd och allt gott du kan åstunda!"

Britt-Mari lättar sitt hjärta, av Astrid Lindgren (s. 82)

Och jag säger samma sak till alla er därute - Må ni ha en riktigt God Jul!

fredag 23 december 2011

Julcitat - 23:e december


""Sisådär", säjer Alva kvällen före julafton, "nu är det färdigt! Oj, vad jag är trött, men färdigt är det alltihop!"
"Utom julgranen", säjer Lisabet, "för den ska pappa och mamma klä i natt när vi sover."
Madicken säjer ingenting, hon bara kurar ihop sej och ryser, så där som hon gör när allting är så härligt att man knappt står ut med det."


Madicken, av Astrid Lindgren (s. 140).

Ja nu är allting även här färdigt för julen och jag sitter liksom Madicken och ryser för att allting är så härligt!

torsdag 22 december 2011

Julcitat - 22:e december

"Jag skulle önska, att du vore här ikväll, så att jag kunde få bjuda dig på kaffe och låta dig få smaka på julbaket i vårt kök, som just nu är så hemtrevligt med trasmattor på golvet, blankskurad koppar på väggarna, rödrutig duk på det stora slagbordet och silkespappersfrans om spiselstången. Jag känner mig så förmögen, när jag ser det, och rik som ett troll, när jag ser skafferiet proppat med julmat och kakbrukarna fulla till bristningsgränsen. Tänk, att det är jul om bara två dagar! Och tänk, att man kan vara lika förväntansfull varje år! Den dag jag inte längre känner, att det killar i magen, när jag tänker på jul, den dagen vet jag, att jag är gammal!"


Britt-Mari lättar sitt hjärta, av Astrid Lindgren (s. 80).


Här sätter Astrid Lindgren verkligen ord på mina känslor, för det är ju alltid lika mysigt var gång det är jul och jag kommer då rakt inte känna annorlunda hur gammal jag än blir - det är jag säker på!

onsdag 21 december 2011

Julcitat - 21:e december

"Vägen fanns inte. Det fanns bara snö. Men Lukas hade varit till Mariannelund många gånger. Kanske visste han djupt inne i sitt hästminne ungefär hur vägen gick. Och seg och uthållig var han, Lukas, det var verkligen en häst att ha med sig i snön! Hur han nu bar sig åt, fick han släden genom drivorna, långsamt gick det och med häftiga knyck var gång släden körde fast, men framåt kom de en bit i taget. Emil måste titt och tätt hjälpa till med snöskoveln. Han var stark som en liten oxe, Emil, och han skottade snö den natten så att han aldrig glömde det.
"Man blir så stark när man
måste", förklarade han för Lukas."

Än lever Emil i Lönneberga, i Stora Emilboken, av Astrid Lindgren, (s. 391-392).

Och så får Emil visa sin sanna roll som hjälte i slutet av böckerna om Emil, då han räddar den döende Alfred och kämpar sig igenom snön ända bort till Mariannelund trots att alla säger att det inte går.

tisdag 20 december 2011

Julcitat - 20:e december

"Om kvällarna skriver de långa önskelistor till tomten.
´Robinson Kruse, många pappersdockor, tennsoldater, skidor, en ljusröd ros att ha i håret´, står det på en av Madickens listor, hon läser upp den för Lisabet.

"Du är inte klok, Madicken", säjer Lisabet, "vill du verkligen ha en ros?"
"Ånävars", säjer Madicken, "jag skrev det för att det låter så vackert."

Mycket funderar de på vad de ska ge mamma och pappa i julklapp. Madicken frågar mamma när de håller på med knäckkoket:
"Mamma, vad önskar du dej allra allra mest av allting?"
"Två riktigt snälla och rara flickor", säjer mamma.
Då blir Madicken blank i ögonen och rösten darrar lite.
"Var ska du göra av Lisabet och mej sen?""


Madicken, av Astrid Lindgren (s. 120).

Ja nu börjar det bli dags att bli klar med julklappsinköpen, själv blev jag klar i helgen så i år slipper jag trängas i folkmassorna den 23:e december! Hur går det för er?

måndag 19 december 2011

Julcitat - 19:e december

"Och så blev det äntligen jul. Grankvists handelsbod skyltade med jultomtar, och allt folk från öarna trängdes vid disken för att köpa hem lutfisk och julskinka, julkaffe och julgransljus.
Teddy och Freddy hade jullov och fick hjälpa till i affären. Tjorven gick i vägen överallt.
"Bara några dar till julafton", sa hon, "och jag som inte kan vifta med örona än!"

Hon umgick flitigt med Söderman den här tiden, och han hade inbillat henne att jultomten tyckte särskilt mycket om folk som kunde vifta med öronen... det såg vänligt ut, påstod Söderman. Själv kunde han konsten, men han skulle fara till Stockholm och fira jul hos Stina, och vem skulle då vifta vänligt med öronen åt jultomten här ute på Saltkråkan?
"Det får bli du, Tjorven", sa Söderman.
Och Tjorven övade sig tålmodigt och ihärdigt."


Vi på Saltkråkan, av Astrid Lindgren (s. 130).

söndag 18 december 2011

Julcitat - 18:e december


"De kurar ihop sej under skinnfällen och hör på bjällerklangen, fyra bjällror är det som klingar, när Madicken och Lisabet kommer farande hem till Junibacken.
"Nog var det bra att vi gick till Appelkullen", säjer Madicken.
"Men nog var det ett evinnerligt snöande", säjer Petrus Karlsson.
Han kanske inte alls har det så skönt på kuskbocken som Madicken och Lisabet under skinnfällen.
"Vi kan sjunga för honom och muntra opp honom lite", viskar Madicken till Lisabet. Det tycker Lisabet också.


Nu börjar den snöiga stormen sin färd,
kring dalar och fjäll här i Norden,
sjunger de.

O, juletid, sjunger Madicken.
O, barndomsfrid, sjunger Lisabet,
o, barndomsfrid i No-o-orden.

Men då är de redan vid Junibackens grind.
"Titta, det brinner fyra ljus i fönstret", säjer Lisabet.
"Ja, för det är ju advent, vet du väl", säjer Madicken."


Madicken, av Astrid Lindgren (s. 138-139).

lördag 17 december 2011

Julcitat - 17:e december

"När det hände, som jag nu ska berätta om, var Kajsa Kavat ännu inte fyllda sju år. Det som hände var inte ett dugg märkvärdigt. Mormor halkade mitt på köksgolvet och fördärvade sitt ena ben, märkvärdigare var det inte, och sådana saker inträffar varenda dag. Men betänk, att det bara var en vecka kvar till jul! Betänk alla polkagrisarna, som skulle säljas på torget på den stora julmarknaden! Vem skulle göra det, när mormor låg där i sin säng och inte kunde röra benet utan att nästan skrika. Vem skulle koka julskinkan och köpa julklapparna och göra julfint i huset?
- Det ska jag, sa Kajsa.

Jag har ju sagt, att hon var en kavat unge.
- Ackackack, sa mormor borta i sängen, lilla barn, inte kan du det. Vi får fråga fru Larsson, om hon vill ta hand om dej över julen. Och så får vi höra efter, om jag kan få komma in på sjukhuset.
Då såg Kajsa mer kavat ut än någonsin. Skulle hon vara hos Larssons? Skulle mormor ligga på sjukhuset? Skulle mormor och Kajsa inte fira jul tillsammans, som de brukade? Jo, minsann, det skulle de! Sa Kajsa. Snart sju år gammal och med världens brunaste och gladaste ögon.
Och så satte hon igång med julstöket."

Kajsa Kavat, av Astrid Lindgren (s. 13-15).

fredag 16 december 2011

Julcitat - 16:e december

"Sen var det dags att doppa i grytan, och efter det fanns det ingenting annat att göra än att VÄNTA. Lasse sa att dom där timmarna på julaftonseftermiddan när man bara går och väntar och väntar, det är sånt som folk blir gråhåriga av. Vi väntade och väntade och väntade, och ibland gick jag till spegeln för att se om det var sant att man blev gråhårig av det. Men underligt nog var mitt hår lika lingult som förut."

Mera om oss barn i Bullerbyn, av Astrid Lindgren (s. 14).

När man var liten var julafton ju oändligt lång och man fick vänta en evighet på tomten, nu känns det istället som att dagen far förbi alldeles för snabbt.

torsdag 15 december 2011

Att intervjua barn, av Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Att intervjua barn - vägledning för socialsekreterare är en intressant liten bok som dels ger inblick i hur barn kan hantera olika sorters problem och dels hur man som professionell ska hantera detta och få barnet att berätta om sina erfarenheter.

Boken har ett bra upplägg med förklaringar, exempel och analyser. Man visar hur man kan fråga och varför just detta är ett bra tillvägagångssätt.
En intressant bok som visar hur man kan hantera svåra ämnen såsom misshandel och sexuellt utnyttjande.

Julcitat - 15:e decemer

"Nu hade alla bråttom i Katthult, för där gjorde de minsann jul ordentligt. Först var det stora julbyken. Lina och Krösa-Maja låg på den isiga bryggan vid Katthultsbäcken och sköljde tvätt, Lina grät och blåste på fingrarna som värkte av nagelspräck. Så slaktades stora julgrisen, och sedan fick man knappt plats själv i köket, sa Lina, för alla paltar och fläskorvar och grynkorvar och hackekorvar och potatiskorvar och bräckkorvar som trängdes där med skinkor och sylta och revbensspjäll och jag vet inte allt."

Nya hyss av Emil i Lönneberga, i Stora Emilboken, av Astrid Lindgren (s. 195).

Ja ska man fira jul ska man göra det ordentligt, men det var en fasligt massa korv som Lönnebergaborna ska äta tycker jag nog allt..

onsdag 14 december 2011

Julcitat - 14:e december

En konstig jul i Junibacken när lilla Kajsa kommit till familjen Engström...

"För att vara en sorts julafton, är den här juldagen också en konstig dag. Men rolig. Det tycker Madicken och Lisabet. De tittar på när Kajsa får mat, och de dansar kring granen med Alva och pappa och tittar på när Kajsa badar, och de knäcker nötter och äter apelsiner och tittar på när Kajsa skriker, och de sjunger julsånger för Kajsa, och medan de väntar på jultomten, bygger de en snölykta utanför sängkammarfönstret för att Kajsa ska få se att det finns nånting som heter snölyktor. Pappa får stå med henne vid fönstret, när de tänder den.
"Det är nog det vackraste som den ungen har sett i hela sitt liv", tror Lisabet.
...
Lisabet är också tveksam, om någon av hennes julklappar verkligen kan kallas salighetssak. Men då säjer Madicken triumferande:
"Jo, du har fått en salighetssak! Och jag med! Vi har ju fått Kajsa!"
Lisabet skrattar:
"Ja, vi har ju fått Kajsa vetja!""

Madicken och Junibackens Pims, Astrid Lindgren (s. 228-230).

tisdag 13 december 2011

Böcker om Lucia

Idag är det ju Lucia och jag kom att tänka på att det nog finns ett stort hål i det ämnet gällande böcker jag läst. Försökte leta rätt på några men hittade besynnerligt få böcker som hade någon koppling till Lucia. Hitta dessa tre böcker, för olika åldrar och med olika perspektiv.

Bild härifrån
För de yngre kan man läsa om Kalle som också vill gå med ljuskrona på huvudet och skrida fram som Lucia, men trots att han blir framröstad av kompisarna säger läraren och rektorn nej. Kalle som lucia, av Anette Skåhlberg.

Bild härifrån






För den som vill veta lite mer om själva traditionen kan man läsa mer om legenden Lucia i Angelo Tajanis bok Varför firar vi Lucia? Boken tycks ha många kopplingar till det italienska ursprunget.


Bild härifrån


Sist men inte minst hittade jag en ungdomsbok av Cannie Möller - Lucia. Den femtonåriga Lucia träffar en dag Jimmy och de blir kära i varandra. Men Lucia är adopterad och mörkhyad, vilket Jimmys kompis Håkan inte uppskattar. Håkan organiserar rasistiska demonstrationer samtidigt som Lucia ska vara lucia i ett antirasistiskt luciafirande. Under luciafirandet ställs allting på sin spets. Lucia beskrivs som en stark ungdomsroman som är väl värd att läsas så därför passade jag för att reservera den genast på biblioteket!

Har ni läst någon bra bok som har kopplingar till Lucia? Tipsa mig i sådana fall mer än gärna!

Julcitat - 13:e december

Återfinns här

"Och du blev inte Stockholms Lucia i år heller? Kajsa, Kajsa, hur sköter du dig egentligen? Att döma av det fotografi, du skickade mig, är du ackurat så ljuv och vän, som man kan begära av en ljusdrottning. Hade du inte ställt upp till tävlan, sa du? Nå, skyll dig själv då, att det inte blev du, som fick fara genom stan i går kväll i hängsmycke och vit kaninpäls.
Här i huset lussade vi rätt så eftertryckligt. Vår Luciabrud var Alida, iförd sin bästa vita nattsärk med brodyr. Jag har ju nog egentligen föreställt mig, att en Lucia skulle vara något sprödare, att hon åtminstone inte borde väga
över nittio kilo, men det kan ju vara någon gammal vanföreställning jag har, som jag väl får försöka få bukt med. Hur som helst så var det riktigt hemtrevligt att väckas av Alidas djupa om än något falska brösttoner, när hon klämde i med "Sankta Lucia, ljusklara hägring", så att taket höll på att lyfta sig, och bli serverad starkt kaffe och färska saffransbullar och pepparkakor på sängen."

Britt-Mari lättar sitt hjärta, av Astrid Lindgren (s. 72)

Bild härifrån
Jag gillar verkligen traditionerna kring Lucia och förstår inte varför somliga vill ta bort dem. Lucia är ju ett ljus i mörkret när det är som alla mörkast, som ett tecken på att julen närmar sig.




Hoppas att ni allihop haft en lika härlig Luciamorgon som Britt-Mari! Själv var jag i kyrkan igår och såg och lyssnade till Lucia och den vackra kören. Och ikväll blir det definitivt lussebullar och glögg!

måndag 12 december 2011

Julcitat - 12:e december

"Den stränga vintern blev så småningom lite mildare. Snön började smälta så smått, och en dag med stark dagsmeja körde Lovis ut rövarna i snön för att tvaga sej och bli av med den värsta lorten. De stretade emot och ville inte. Sådant var skadligt för hälsan försäkrade Fjosok. Men Lovis stod på sej. Nu skulle vinterlukten bort, sa hon, om så vareviga rövare strök med på kuppen. Utan förskoning drev hon ut dem i snön, och snart rullade det nakna, vilt tjutande rövare överallt i de snöiga backarna ner mot Vargklämman. De svor så det osade över Lovis omänskliga hårdhet, men skrubbade sej som hon hade sagt. De tordes inte annat."

Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren (s. 101).

söndag 11 december 2011

Julcitat - 11:e december

"På gatan utanför möter de Mia. Hon har varit och köpt mjölk. Hon går och tittar ner i marken och ser så dyster ut. Men när hon får syn på Madicken, flinar hon upp sej.
"God jul", säjer Madicken.
"Samma här", säjer Mia. "Vi har fått en julskinka av fattigvården, akta're vad god den är! Mattis har snart käkat opp hela skinkan."
Det är sorgligt tycker Madicken och konstigt också, att till en del folk kommer jultomten och till en del bara fattigvården. Visst är det gott med julskinka, men nånting mer kunde väl Mia få, nån riktig julklapp."

Madicken och Junibackens Pims, av Astrid Lindgren (s. 221).

Astrid Lindgren tar åter de fattiga i försvar och visar på samhällets orättvisor - och hon gör det ju på ett så bra sätt så att även barnen förstår budskapet!

lördag 10 december 2011

Höstens 10 bästa böcker!

1. Niceville, av Kathryn Stockett
2. Skadad, av Cathy Glass
3. Högre än alla himlar, av Louise Boije af Gennäs
4. Fortfarande Alice, av Lisa Genova
5. Frankenstein, av Mary Shelley
6. Bedragen, av Katerina Janouch
7. Det fjärde offret, av Mari Jungstedt
8. Vad mina ögon har sett, av Magda Eggens och Rose Lagercrantz
9. Bitterfittan, av Maria Sveland
10. Karismakoden, av Eva Kihlström



Julcitat - 10:e december

"Emil och Ida gick hem, och så blev det julafton. I Katthult var det roligt värre den dagen och på juldagen också. Då bar det av till julottan i Lönneberga kyrka, och Emil var skinande glad där han åkte i korgsläden, för sannerligen sprang inte Lukas och Markus så att snön virvlade om hovarna och lämnade alla andra slädar långt efter.
Under hela julottan satt Emil dyr stilla och tyst, ja, han uppförde sig så fint att hans mamma skrev i den blå skrivboken:
"Den Gåssen är egänteligen from och jör inga Hyss i Körkan åtteminstonde."
Hela långa juldagen var Emil lika beskedlig. Han och Ida lekte så snällt med sina julklappar och över Katthult vilade ljuvligaste frid.
Men så kom annandagen, och då skulle Emils pappa och mamma fara på julkalas till Skorphult som låg i andra ändan av socknen. Alla i Lönneberga kände ju till Emil, så därför var barna inte bjudna."


Nya hyss av Emil i Lönneberga, i Stora Emilboken av Astrid Lindgren (s. 200).

fredag 9 december 2011

Bakom stängda dörrar, av Kristina Hansen, Bengt-Åke Cras och Agneta Cras


Bakom stängda dörrar är en hemsk historia om hur sårbara barn är och vad de kan tvingas utstå - och det är en sann historia. Kristina Hansen skriver tillsammans med Bengt-Åke Cras och Agneta Cras om sitt liv och hur hon blev sexuellt utnyttjad av sin egen far, tvingad att bli hans ovigda flickhustru och föda hans två barn.

Boken handlar om  Kristinas hemska minnen av sin uppväxt vilket också varvas med utdrag från myndigheters dokumentation kring hennes fall och hur hon mår idag. Det är ett intressant upplägg, då vi får ta del av själva händelserna samtidigt som vi får ta del av hur Kristina ser på dem som vuxen. Det är också väldigt intressant att få läsa utdrag från myndigheternas dokumentation kring Kristinas situation, då det dels visar hur man resonerade kring fallet och samtidigt visar på en del problem i myndigheternas arbete men kanske främst i lagstiftningen.

Kristinas öde är gripande och fruktansvärt hemskt. Det är svårt att förstå och acceptera att detta är allt för många barns vardag just nu. Det är svårt att greppa att verkligheten kan vara såhär grym och fasansfull. Men det är ändå viktigt att komma ihåg att många barn går igenom detta just nu, utan att någon försöker förhindra det.

I boken framförs det en hel del kritik till myndigheterna, speciellt då till socialtjänsten. Jag tycker att det är viktigt att kritisera och granska myndigheter eftersom att det öppnar upp för ett uppmärksammande av problem som då kan försöka åtgärdas. Men jag kan dock tycka att kritiken till myndigheterna ibland är lite väl skarp i denna bok.
Man får ett tydligt budskap av att myndigheterna inte gör någonting alls, de är helt värdelösa och gör inte någon form av insats för att hjälpa Kristina. Och givetvis är detta ett fall där myndigheter borde ha reagerat och agerat annorlunda. Men samtidigt kan jag tycka att bilden av att myndigheterna inte gjorde något alls, är lite felaktig. Det framkommer i boken att olika myndigheter sätter in flera olika insatser, att man utreder fallet hela tiden men att man i brist av bevis har svårt att agera. Så myndigheterna tycks ha agerat och ihärdigt fortsatt utreda trots att Kristina och hennes familj ständigt säger att allting är bra.
Givetvis är det inte konstigt att Kristina säger att allting är bra, det är snarare vad man borde vänta sig i hennes situation. Men att säga att myndigheterna inte gjorde ett dugg, tycker jag är lite väl hårt. Däremot bör kritik riktas till hur fallet behandlades och att man inte införde starkare insatser tidigare, vilket dock blir svårt när alla nekar till att problemet finns och inga bevis existerar.

Detta är emellertid på många sätt en bra bok. Jag tyckte särskilt om att det i slutet bland annat finns en lista över de lagar man talar om i boken, exempelvis socialtjänstlagen och lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Det är väldigt bra att denna lista finns infogad med tanke på att boken kritiserar svensk lagstiftning en del.
Vidare har man en konktaktlista för människor som behöver hjälp eller vill rådfråga någon. Särskilt tycker jag om en del som är precis efter själva boken slutar, där det finns ett antal frågor som besvaras. Frågorna är bland annat; Varför berättar inte barn? Hur vanliga är sexuella övergrepp? och Varför gör mamma ingenting?

Dessa frågor har emellertid en olycklig tendens att fokusera alldeles för mycket på flickor, då offren för sexuella övergrepp boken igenom beskrivs som flickor. Det finns inget utrymme för att övergrepp mot barn också kan innebära övergrepp mot pojkar. Oftast hänvisar man till barn som råkat illa ut men nämns kön så är det alltid en flicka.
Man tar exempelvis upp frågan Kan man leva med en partner efteråt? och beskriver där hur man måste ta hänsyn till hennes känslor och hennes upplevelser. Man pratar om statistik över hur många flickor som utsatts för sexuella övergrepp och exemplifierar barns oskuld genom att skriva "En tonåring ska inte skuldbeläggas för att hon bär "utmanande" kläder". Av vad jag registrerade så nämns det endast en gång att "flickan eller pojken är lättad, men känner sig samtidigt som en förrädare".

Detta är nog emellertid en ganska vanlig uppfattning. Flickor och kvinnor blir utsatta för sexuella övergrepp - inte pojkar och män. En grov missuppfattning som kan göra enormt stor skada. Även om författarna förmodligen inte menar detta så ger de en bild av flickan som offer och för inte tydligt fram att även pojkar kan bli utsatta för sexuella övergrepp, vilket jag tycker är synd.

En annan sak som jag också tycker är synd och som jag även tror kan orsaka skada, är att man i boken framställer myndigheter som värdelösa. Och visst ska kritik riktas mot myndigheter, men läser man denna bok och vet att man själv eller någon annan behöver hjälp kan man ju avskräckas ifrån att ta den hjälpen från myndigheterna, eftersom att det i boken är tydligt att de ändå inte gör någon nytta. Man skriver exempelvis:
"Barn berättar aldrig för att komma in i en svår situation utan för att komma ur den. En del barn har berättat, men samhällets ingripande blev så misslyckat att de tvingades återvända till övergreppsmiljön för ytterligare flera eller många års terror."Detta framför ju en bild av att det inte finns någon hjälp att få och ignorerar det faktum att det faktiskt finns personer som fått den hjälp som de har behövt. Det är viktigt att söka hjälp!

Trots all kritik jag nu riktat till boken så tycker jag att det är en riktigt bra bok som tar upp ett svårt ämne på ett bra och gripande sätt. Boken är även bra skriven, vilket annars ofta kan vara ett problem när det kommer till sanna historier.
Jag är visserligen kritisk till det jag nämnt i recensionen men detta är mer utav diskussionskaraktär och inverkar inte på huruvida boken är läsvärd eller inte. Den är läsvärd och mycket bra - man har bara framställt vissa saker på vad jag tycker är ett  missvisande sätt.

Julcitat - 9:e december

"När klär ni er julgran? Vi klär aldrig vår förrän på julaftons förmiddag, så det var det första vi gjorde, när vi kom hem. Med de vanliga gamla julgransprydnaderna, bland vilka de yppersta klenoderna är en sädesärla av glas, som mamma hade i sin julgran, när hon var liten, och säkert skulle vara mogna för Pro Patrias medalj för långvarig och trogen tjänst."

Britt-Mari lättar sitt hjärta, av Astrid Lindgren (s. 84)

Ja, när klär ni er julgran? Själv föredrar jag att göra det ett par dagar innan jul så att man kan gå och beundra den under lite längre tid..

torsdag 8 december 2011

Julcitat - 8:e december


"Pelle viste inte vad han gjorde när han sa det där om jultomten. Tjorvens barnatro fick sig en knäck så att det brakade. Var det möjligt att ingen tomte fanns? Allt eftersom julafton närmade sig blev hon mer och mer orolig för att Pelle kanske kunde ha rätt, och när hon satt vid sin frukostgröt på julaftons morgon, var hon så långt kommer i  vantro och förtvivlan att hon mer eller mindre hade avskaffat alla tomtar. Det var inte alls roligt, vad skulle det här bli för en sorts julafton? Ingen tomte... och dessutom gröt till frukost! Hon sköt med avsmak ifrån sig tallriken.
"Ät nu, lilla humla", sa hennes mor vänligt. Hon förstod inte, varför Tjorven var så mörk i ögonen. Just sådan här gröt var det bästa tomten visste, försäkrade hon.

"Då kan han få min", sa Tjorven dovt. Hon var rasande nu på den där tomten som dels inte fanns och dels ville att man skulle äta gröt och vifta på öronene, och hon sa harmset:
"Äta mat och tro på tomten, det är visst det enda en unge ska göra."

Nisse förstod att något var på tok. Han försod för det mesta när något var på tok med Tjorven och kunde räkna ut varför. Och när Tjorven spände ögonen i honom och frågade rent ut "Finns det tomtar eller finns det inte", så visste han att all glans skulle vara borta från hennes julafton, om han lika rent ut svarade: "Nej, det finns det inte!" Därför visade han henne den gamla träskålen som hans egen farmor hade haft och som hon varje julkväll hade fyllt med gröt och satt ut vid stugknyten åt tomten.
"Tänk, om vi skulle pröva vi också", sa Nisse. "Ska vi lägga din gröt här i skålen och sätta ut den åt tomten?"
Tjorven lyste upp som om man hade tänt ett julljus i henne. Visst fanns det tomtar om pappas farmor hade trott det! Och vad det var roligt att de fanns och kom smygande utanför stugknuten på julkvällen! Det var bra att de tyckte om gröt också, så att man slapp äta den själv. Allting var bra nu och det här skulle hon berätta för Pelle."


Vi på Saltkråkan, av Astrid Lindgren (s. 135).

onsdag 7 december 2011

Julcitat - 7:e december

"Mamma gör korv och saltar skinka och brygger enbärsdricka och stöper ljus. Madicken och Lisabet får också hjälpa till med en hel del. De bakar pepparkakor och kokar knäck och gör små goda grisar av marsipan och klipper silkepapper till fästmansstången i köksspisen. Varje dag händer det ovanliga saker, och det känns mer och mer som jul! Över hela junibacken ligger det ljuvligaste os av pepparkakor och knäck och klenäter. Madicken drar in doften i näsborrarna och blundar.
"Jul... det luktar redan jul!""


Madicken, av Astrid Lindgren (s. 120).

Är inte detta en av de mest mysiga sakerna med julen? Att man får gå omkring och mysa och längta efter julen så länge innan. Och den väntan kan ju ibland vara minst lika bra som själva julen!

tisdag 6 december 2011

Julcitat - 6:e december

"Det gladde dem också att tänka på Kommandoran som snart skulle komma hem och hitta en tom fattigstuga med bara ett enda uselt hjon i.
"Hihi, det blir lagom åt henne", sa Johan Ett Öre, "hihi, där står hon utan hjon, så får hon väl se hur gott det är!"
Åt det skrattade de allihop belåtet. Men när de sedan kom in i det julfina köket i Katthult och Emil hade tänt fem stora grenljus som speglade sina lågor i väggarnas nyskurade kopparbunkar, så att allt bara glänste och glimmade, då blev de först alldeles tysta, och Stolle-Jocke trodde att han redan hade kommit till himlen.
"Si, där är ljus och salighet utan gräns", sa han och grät, för grät gjorde Stolle-Jocke både när han var glad och när han var ledsen.
Men då sa Emil:
"Nu ska här bli kalas!"
Och kalas blev det."


Nya hyss av Emil i Lönneberga, i Stora Emilboken, av Astrid Lindgren (s. 214-215).

Just detta kapitel, när Emil bjuder människorna i fattigstugan på julmiddag, det måste vara något av det vackraste Astrid Lindgren någonsin skrivit. En sådan osjälvisk och genomgod handling som betyder så otroligt mycket för Stolle-Jocke och de andra, är så tydligt själva essensen med julen - medmänsklighet och kärlek till alla och envar.

måndag 5 december 2011

Vinterns 20 böcker!


Nu är vintern på ingång och jag har gjort en ny läslista för denna årstid. Listan är dock reducerad till endast 20st böcker, eftersom att det är så mycket julstök och senare tentor och kursstarter så är det tveksamt om jag ens hinner med det. Den får sträcka sig från december fram till slutet av februari.

Denna läslista är en blandning av lättsmälta böcker, böcker baserade på verkliga händelser, roliga böcker och böcker med väldigt tunga ämnen. Kronan på verket, min egen julstjärna längst upp i julgranen är Charles Dickens En julsaga som jag älskar gränslöst och läser varje jul. Så i vinter blir det en härlig mix av roligt, sorgligt och fängslande tillsammans med den enda person som helt säkert får mig i julstämning - Mr Scrooge!


1. Övertalning, av Jane Austen
2. Varför gråter inte Emma? av Magnus Wennerholm och Emma Jangestig
3. Den försvunna prinsen, av Deborah Cadbury
4. Två städer, av Charles Dickens
5. O.S.A., av Denise Rudberg
6. Min bästa väns dotter, av Dorothy Koomson
7. En dag, av David Nicholls
8. I häxornas tid, av Maj Bylock
9. Jag är ingen häxa, av Kim M. Kimselius
10. Om Jesus, av Jonas Gardell
11. I djävulens spår, av Jean-Christophe Grangé
12. I väntan på Godot, av Samuel Beckett
13. Presidentens hustru, av Curtis Sittenfeld
14. Min typ brorsa, av Johanna Lindbäck
15. Ödets hav, av Elisabet Nemert
16. Marley och jag, av John Grogan
17. Bakom stängda dörrar av Kristina Hansen, Agneta Cras och Bengt-Åke Cras
18. Antiloper, av Ester Roxberg
19. Den röda bokstaven, av Nathaniel Hawthorne
20. En julsaga, av Charles Dickens

Julcitat - 5:e december

"Det snöade den natten över Mattisborgen och skogarna runt omkring, så att inte ens Skalle-Per kunde minnas värre. Fyra man gick det åt för att pressa upp stora borgporten så pass att man kunde tränga sej ut och få undan de värsta snödrivorna. Skalle-Per stack också ut näsan och såg det ödsliga vita landskapet, där allt nu var gömt under snön. Vargklämman var helt igenmurad. Genom den hålvägen kom man väl inte fram förrän till våren, om det fortsatte som det hade börjat, trodde Skalle-Per.
"Du, Fjosok", sa han, "om din högsta fröjd är att skotta snö, så kan jag lova dej mycket livat en tid framöver.""

Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren (s. 80).


Jag skulle bra gärna också vilja ha lite snö men det verkar dåligt med det i år. Om vi har tur kanske det kommer lite till julafton i alla fall så att vi slipper en grön jul, det finns ju inget värre.

söndag 4 december 2011

Slut på Höstens 30 böcker

Nu har tiden för Höstens 30 böcker gått ut och såhär mycket hann jag läsa av de böcker jag var sugen på i höst:

Läst:
Det fjärde offret, av Mari Jungstedt
Grottbjörnens folk, Jean M. Auel
På grund av Leon, av Jenny Leeb
Freja - Sagan om Valhalla, av Johanne Hildebrandt
Niceville, av Kathryn Stockett
Köp inte den här boken! Av Ann-Christin Gramming
Bitterfittan, av Maria Sveland

Sluta kämpa, av Sanna Ehdin
Skadad, av Cathy Glass
Stil, av Camilla Thulin
Bekantas bekanta, av Mats Strandberg
Bedragen, av Katerina Janouch
Glappet, av Christina Herrström
Högre än alla himlar, av Louise Boije af Gennäs
Karismakoden, av Eva Kihlström
Gladiatorer, av Fik Meijer
Den glömda trädgården, av Kate Morton
Fortfarande Alice, av Lisa Genova
Frankenstein, av Mary Shelley

Kvar på listan:
Åter till Cold Mountain, av Charles Frazier
Duktig flicka, av Claudia Bepko m.fl.
I djävulens spår, av Jean-Christophe Grangé
Rovfåglarnas tid, av Elisabet Nemert
Dexter – Dunkla drömmar, av Jeff Lindsay
Presidentens hustru, av Curtis Sittenfeld
Ödets hav, av Elisabet Nemert
Övertalning, av Jane Austen
Trälarna - 1000-1300-talet, av Sven Wernström
Islandet, av Carina Burman
Kristina Lavransdotter, av Sigrid Undset


Det blev alltså 19st böcker av 30! Tyvärr är det en del som jag verkligen velat läsa men inte hunnit med, så dessa överförs till nästa läslista! Är emellertid ändå nöjd med att ha hunnit med lite mer än hälften!

Julcitat - 4:e december

"Vi var uppe tidigt i morse med hela familjen och tände det första adventsljuset. Mamma spelade, och vi sjöng "Bereden väg för Herran". Och det kändes plötsligt, att julen var nära. Jag tycker, julen är som ett stort bloss, som lyser upp decembermörkret. Första adventsöndagen får man liksom syn på blosset på avstånd, och sen kommer man det närmare och närmare för varje dag, tills det på julafton lyser och värmer en ända in i hjärterötterna."

Britt-Mari lättar sitt hjärta, av Astrid Lindgren (s. 67).

lördag 3 december 2011

Månadens Boktips!

En julsaga, av Charles Dickens

Nu i jultider så är det självklart för mig att tipsa om denna underbara lilla historia som handlar om själva essensen med julen.

En julsaga handlar om den gamla girigbuken Scrooge som bara tänker på sig själv och förkastar allting som man inte kan tjäna pengar på. Han avfärdar julen som "Humbug!" och vägrar delta i en sådan, enligt honom, förkastlig tradition.
På natten mellan julafton och juldagen besöks Scrooge av tre andar, från de förflutna, nuvarande och kommande jularna i hans liv. Scrooge får under kvällen uppleva vad julen egentligen handlar om och detta vill Dickens även visa oss läsare.

En underbar bok där Dickens beskriver julen på ett bättre sätt än någon annan! Ett måste när julen närmar sig!

Julcitat - 3:e december

"... vi åt kvällsmat vid fällbordet i köket. Det var ljus på bordet och en väldig massa mat, men jag åt nästan bara skinka. Och så gröt förstås. Ifall jag skulle få mandeln. Men det fick jag inte. Vi har en dräng här i Mellangården som heter Oskar. Han tycker så mycket om Agda som är vår jungfru. Den som får mandeln i gröten blir säkert gift under nästa år. Och tänk, mandeln hade gått mitt itu, och Oskar och Agda fick var sin bit. Oj, vad Lasse och Bosse och jag skrattade. Agda blev arg och sa att alltihop var nog ungarnas påhitt. Men inte kunde vi hjälpa att mandeln gick mitt itu.
Vi rimmade till gröten också. Lasse rimmade så här:

Mandeln den gick mitt itu,

Agda blir nog Oskars fru.

Tänk, så bra påhittat! Men det tyckte inte Agda."

Mer om oss barn i Bullerbyn, av Astrid Lindgren (s. 15).

fredag 2 december 2011

Läst i November


Bära eller brista, av Odd Harald Rökenes & Per-Halvard Hanssen - 300 sidor
Den glömda trädgården, av Kate Morton - 416 sidor
Dressing the elite, av Susan Vincent - 193 sidor
Fortfarande Alice, av Lisa Genova - 267 sidor (Recension här)
Frankenstein, av Mary Shelley - 278 sidor (Recension här)
Gladiatorer, av Fik Meijer - 226 sidor
Hungerspelen, av Suzanne Collins - 304 sidor (Recension här)
Högre än alla himlar, av Louise Boije af Gennäs - 526 sidor (Recension här)
Karismakoden, av Eva Kihlström - 194 sidor (Recension här)
Supertanten, av Elin Ek - 136 sidor
The culture of fashion, av Christopher Breward - 235 sidor
Vad mina ögon har sett, av Magda Eggens och Rose Lagercrantz - 77 sidor (Recension här)

Antal böcker lästa: 12st
Skönlitteratur: 6st
Facklitteratur: 4st
Barn- och ungdomslitteratur: 2st
Sanna historier: 1st

Antal sidor lästa: 3152 sidor

De böcker jag tyckte bäst om var: Bära eller brista, Fortfarande Alice, Frankenstein, Hungerspelen, Högre än alla himlar och Vad mina ögon har sett.

(Rödmarkerade = Läst innan)

Julcitat - 2:e december

"Nu i julas, då önskade jag mej skidor i julklapp. Och därför var jag så rädd att det inte skulle bli nån snö. Lotta ville också att det skulle bli snö, för hon önskade sej en kälke.
När vi lagt oss en kväll strax före jul så sa Lotta:
- Jag har bett pappa om en kälke, nu ska jag bara be Gud att det blir snö annars kan jag inte åka.
Så här sa hon:
- Käre gode Gud, gör så att det blir snö nu mesamma. Tänk på dom stackars blommorna, dom behöver ett varmt täcke när dom ligger i jorden och sover och har så kallt.

Sedan kikade hon opp över sängkanten och sa till mej:
- Den här gången var jag väl finurlig, jag sa inte snön skulle vara till min kälke."
















Barnen på Bråkmakargatan, av Astrid Lindgren (s. 124).

torsdag 1 december 2011

Julcitat - 1:e december

"Nu ligger det stora vintermörkret över Junibacken, snart ska det bli jul. Madicken och Lisabet pratar om det varje kväll.
"Vad det är bra att det
finns jul", säjer Madicken. "Det tycker jag är det bästa som di har hittat på nån gång."
"Apselut", säjer Lisabet."


Madicken, av Astrid Lindgren (s. 117).

onsdag 30 november 2011

Frankenstein, av Mary Shelley


Handlingen i Frankenstein är väl de flesta bekanta med - den vetenskapshungriga Victor Frankenstein får idén att det måste gå att skapa evigt liv och skapar därför själv en människa med hjälp av vetenskapen. Frankensteins skapelse visar sig dock bli ett monster, ett monster som Frankenstein känner vämjelse inför och önskar att han aldrig skapat. Monstret vill emellertid få Frankenstein att ta ansvar för sin skapelse...

Jag har aldrig läst Frankenstein tidigare trots att jag länge velat. Jag hade höga förhoppningar och jag blev inte besviken. Frankenstein är ett mästerverk som väcker många intressanta frågor. Givetvis är det en hel del kritik riktad mot människans kunskapstörst och ett av budskapen blir således att människan inte borde leka Gud och tro att hon kan överta naturens krafter. Detta är givetvis old news, som alla redan vet. Boken är en klassiker som recenserats hur många gånger som helst...

Jag gillade Shelleys berättarstil som delvis utgörs av brev mellan olika karaktärer i boken. Det är ett intressant sätt att visa hur andra människor upplever händelserna trots att vi utgår ifrån Frankenstein.

Något annat som jag verkligen gillar med boken är hur Shelley både får mig att sympatisera med Frankenstein och hans skapelse. Båda två handlar visserligen fel på många sätt men jag tycker ändå synd om dem och jag funderade mycket kring de förutsättningar Frankenstein och hans monster får, som leder dem till att välja de vägar som de väljer. En fascinerande fråga om skuld blir här aktuell. Vem bär skulden för det som sker - Frankenstein, hans skapelse eller kanske yttre omständigheter?

En mycket bra bok som av goda skäl blivit en klassiker som recenserats, filmatiserats och diskuterats hur många gånger som helst - och ändå fascinerar den fortfarande!

tisdag 29 november 2011

Möblera om i bokhyllan?

Funderar på att möblera om lite i bokhyllan som sett likadan ut nu ett tag. Vet vissa böcker som jag vill placera på ett annat sätt i alla fall. Nu har jag mest placerat böcker utefter vart det blir snyggt rent färgmässigt så att bokhyllorna får ett snyggt helhetsintryck. Ska nog fortfarande ha det i åtanke men flytta runt lite med en del av böckerna...

Hur placerar ni in böckerna i era bokhyllor?

måndag 28 november 2011

Fortfarande Alice, av Lisa Genova

Fortfarande Alice handlar om femtioåriga Alice som är lyckligt gift, har tre barn och en professorstjänst på Harvard som hon älskar. Hon är mitt i livet och mycket lycklig med tillvaron. Men lyckan grusas när Alice börjar glömma allt mer triviala saker. Hon minns inte vad hon ska föreläsa om, hon tappar ord och minns inte längre vad hennes egna minnesanteckningar i kalendern betyder. En dag när hon är ute och springer måste hon plötsligt stanna till - hon vet inte vart hon är eller hur hon ska hitta hem. En kort tid därefter får hon det hemska beskedet - Alice har Alzheimers sjukdom.

Fortfarande Alice är en mycket stark, realistisk och oerhört gripande bok som beskriver sjukdomsförloppet för de som drabbas av Alzheimers sjukdom. Alzheimer brukar ju beskrivas som en anhörigsjukdom och således skildrar Genova även Alices familj och hur de hanterar att Alice inte längre kan fokusera tillräckligt länge för att hänga med i vardagliga samtal, upprepar sig och efter ett tag inte ens minns vilka de är längre.

Men främst skildras Alice själv, Alice som ju trots sin sjukdom fortfarande är Alice, som fortfarande har en vilja och fortfarande kan känna både kärlek och sorg. Genova skildrar Alice väg in i sjukdomen på ett väldigt trovärdigt sätt som blir både sorgligt och vackert, då det viktigaste i en människas liv plötsligt står klart för Alice.

Fortfarande Alice är en mycket bra bok som beskriver sjukdomen Alzheimer på ett verklighetstroget och gripande sätt. Genova ger en ökad förståelse för de drabbade och hur deras värld så drastiskt förändras. En hemsk, vacker och fruktansvärt gripande bok om Alzheimers sjukdom och vad den gör mot människor.

söndag 27 november 2011

Söndagscitat - Den glömda trädgården

""Du måste vara den nya lilla damen", sa han långsamt. "Jag har hört att du skulle komma, men om du ursäktar att jag säger det så ser du inte ut som en dam, inte med de där pojkkläderna och det kortklippta håret."
"Jag kom i går kväll och hade med mig ovädret."

"För att vara så liten har du stor makt."
"Även de svaga kan bli mäktiga om viljan är stark nog.""

Den glömda trädgården, av Kate Morton (s. 165).

lördag 26 november 2011

Läsutmaning: December på Beasbokhylla

Ska vara med i Läsutmaning: December som Beasbokhylla anordnat. Temat är självbiografier/sanna historier och man ska välja två böcker på detta tema att läsa under december.

Jag har valt Varför gråter inte Emma? av Magnus Wennerholm och Emma Jangestig och Bakom stängda dörrar av Kristina Hansen, Agneta Cras och Bengt-Åke Cras.

Bild från adlibris
Varför gråter inte Emma? har jag tänkt läsa rätt länge men har alltid skjutit upp det. Det är inte riktigt min typ av bok men jag har ändå varit lockad att läsa den. Jag vet inte riktigt hur jag tror att bokens upplägg ser ut och det är lite extra spännande, när man inte vet vad man kan vänta sig av en bok.

Bild från adlibris







Bakom stängda dörrar är en bok som jag också varit intresserad av ett tag. Blev tipsad om den för ett tag sedan och tänkte nu göra slag i saken. De flesta böcker jag läst om barn som far väldigt illa brukar vanligtvis utspela sig i England eller USA. Har inte läst så många som utspelar sig i Sverige och tror att det kan vara intressant.

Ska bli intressant att läsa båda dessa även om de säkerligen kommer att skapa många tårar.

Var med i Läsutmanig: December ni också så blir det fler boktips på bra böcker!

fredag 25 november 2011

Julkänslor och citat - Min egen Julkalender 2011

Det börjar dra sig mot jul och jag tänkte därför ha ett jultema på bloggen nu i december.
Lite utav en julkalender blir det. Varje dag kommer det nämligen att dimpa ner ett citat från böcker med julkänsla.
Dels kommer det därför att vara jultema, men dels kommer det också att vara Astrid Lindgren-tema för det finns ingen som kan ge mig julkänslor på så kort tid som den kvinnan (med undantag för Charles Dickens såklart). Så därför kommer det att dyka upp citat varje dag i december fram till julafton, från hennes vackra sagor i deras mest underbara beskrivningar av julen!

torsdag 24 november 2011

The Tudors och Anne Boleyn

Jag har rätt nyligen sett klart på andra säsongen av The Tudors och blev verkligen sugen på att läsa om Den andra systern Boleyn.

Tycker verkligen att Anne Boleyn var en intressant person som på många sätt nog var väldigt smart men kanske lät sig styras för mycket av sina känslor, utefter vad historian tycks kunna säga om henne.
I The Tudors görs i vilket fall ett mycket intressant porträtt av henne som lite skiljer sig ifrån det i Den andra systern Boleyn, efter vad jag minns.
Tänkte därför läsa om den i väntan på att få råd med den tredje säsongen av The Tudors - mycket bra serie för övrigt. Visserligen är ju Anne Boleyn numera ett minne blott vid den tredje säsongen av The Tudors antar jag men men...

onsdag 23 november 2011

Vad mina ögon har sett, av Magda Eggens och Rose Lagercrantz

Bild från Bokus
Vad mina ögon har sett är en skrämmande beskrivning av hur författarinnan Magda Eggens som ung skickades till förintelselägret Auschwitz tillsammans med sin syster. Sin far, sin andra syster och sin höggravida mor såg hon aldrig mer i livet.

Vad mina ögon har sett är en fruktansvärt gripande bok som beskriver hur livet i koncentrationsläger såg ut på ett skrämmande trovärdigt sätt. Och som alltid när man läser böcker som skildrar andra världskrigets allra mest hemska gärningar så är det svårt att förstå att människor kan göra detta mot varandra, att det kan finnas en sådan avsaknad av medmänsklighet.

Magda Eggens beskriver det hon utsatts för på ett rakt och osentimentalt sätt, vilket kanske är ett intryck jag delvis fick på grund av bokens längd, den är trots allt inte ens hundra sidor lång. Jag menar inte att detta är något dåligt, utan kan på sätt och vis vara positivt då det kan tyckas onödigt att redogöra för hemskheten i händelserna i några längre utläggningar, då det omänskliga i denna del av historien redan står klart för de allra flesta.

Vad mina ögon har sett är bland de bästa böcker kring denna tid som jag läst. Det är ett bra språk och dramaturgin känns väl övervägd. Jag tycker dock att den hade kunnat vara längre då det känns som att den tar slut precis när den börjat.

Mycket läsvärd bok om koncentrationslägrenas omänsklighet och ofattbara följder.

tisdag 22 november 2011

Uppdatering i försöket att bara läsa max 2st skönlitterära böcker samtidigt

Det är svårt. Väldigt svårt. Det finns ju flera böcker som jag vill dyka ner med näsan i! Men jag försöker verkligen säga till mig själv på skarpen. Ska inte, inte, inte läsa fler än två stycken skönlitterära böcker samtidigt.

Just nu är det Frankenstein och I djävulens spår. Och det är verkligen inte så att de är dåliga på något sätt. Nackdelen är bara att Frankenstein är en väldigt liten utgåva så man får koncentrera sig lite när man läser den, och I djävulens spår är en kloss på nära 700 sidor som jag inte riktigt fattat tycke för ännu så den går lite segt. Därmed är det ett himla problem vad jag ska läsa innan jag somnar på kvällarna. Tjock och tung bok som känns lite tråkig hittills - eller liten och nätt bok som är lite jobbig att läsa på kvällen när man är trött?

Men jag ska inte falla för frestelsen och börja läsa något annat, nu ska jag hålla mig till de här två tills någon av dem är utlästa och då får jag börja med en annan bok, men bara en.

Vi får väl se hur det här går, just nu känns det segt och väldigt svårt att inte börja med en till bok, men om jag gör det kan jag ju inte veta om det här kanske passar mig bättre. Får stå ut och testa det här ett tag. Men oj vad jag vill öppna flera böcker...

måndag 21 november 2011

Bekantas bekanta, av Mats Strandberg

Bekantas bekanta handlar om Camilla, Daniel och Lilly som alla försöker få det livet de drömmer om. Camilla är bästa vän till Daniel och vill få en karriär inom musiken, hon har också föresatt sig att få tillbaka mannen hon älskar. Daniel är en drag queen som söker kärleken och vill förverkliga sina drömmar om att öppna en egen bar. Daniel är bror till Lilly som precis anlänt till Stockholm och nu vill lämna den tysta och tråkiga versionen av sig själv bakom sig, nu ska hon bli känd - kosta vad det kosta vill.

Till en början tyckte jag inte om den här boken. Den kändes lite seg och karaktärerna fångade inte alls mitt intresse. Men efter ett tag började de växa allt mer och jag följde intresserat Lillys försök att nå toppen och förstöra vänskapen mellan Daniel och Camilla. Lilly är på sätt och vis mest intressant då hon inte är lika förutsägbar som Daniel och Camilla. Man vet ungefär vad de kan tänkas hitta på men med Lilly är det mer osäkert och det gör henne till en väldigt bra karaktär.

Själva storyn är väl kanske inget jag hoppar högt över utan är smått slätstruken. Kanske var jag inte på humör för just denna typ av story vad vet jag. Den lyfts emellertid upp av karaktärerna som överlag är starka. Jag stör mig dock en del på att det går så bra för dem, alla får vad de vill och det framställs för det mesta som att vägen dit är lätt trots att den beskrivs som svår. Jag vet att det låter motsägelsefullt men det är den känslan jag fick, det beskrivs att de har kämpat länge för vad de får men i boken så tar det ju bara några sidor innan de når sitt mål.

En helt okej bok som var rolig för stunden. Förmodligen ingen jag kommer att läsa om, men den är inte på något sätt dålig för det. Helt okej men inte fantastisk.

söndag 20 november 2011

Söndagscitat - Kungliga älskarinnor

”Vi kan bara spekulera över hur kvinnans lott i det västerländska samhället skulle ha förbättrats under de senaste fyratusen åren om Första Moseboken hade lagt skulden på den förföriske Adam för att han frestat den oskuldsfulla Eva med en banan.”

Kungliga älskarinnor – 500 år av makt, sex och rivalitet, av Eleanor Herman (s. 185)

lördag 19 november 2011

Så är jag som läsare

Hur är jag som läsare? Svarar på denna enkät från Enligt O tusen år efter alla andra ;) (Mina val är fetmarkerade)

Snabb / Långsam

Läser alla ord / Skummar en del (Skummar endast om det är en tråkig bok, som jag egentligen inte vill läsa men eftersom att jag ändå aldrig förmår mig att lägga ner böcker så blir det en del skummande då)

Gillar långa beskrivningar / Hoppar över det som inte får handlingen framåt (om de inte är för långa)

Kommer ihåg detaljer / Kommer ihåg i stora drag

Undviker tjocka böcker / Läser gärna tegelstenar

Tycker om tunna böcker / Tycker tunna böcker ofta saknar något (Har ingenting emot dem men tycker ofta att de slutar lite abrupt eller att det fanns mycket mer att berätta)

Idealboken är på mindre än 400 sidor / Idealboken är på mer än 400 sidor (Tycker nog att 400sidor är ganska perfekt så får väl ta mindre då)

Tjuvkikar på slutet / Läser aldrig slutet förrän boken är just slut (Nej fy, det är ju att förstöra halva nöjet att läsa slutet innan?)

Väljer efter omslag /Skiter fullständigt i ytan

Läser baksidestexter / Undviker baksidestexter

Väljer boken efter rekommendation / Vill helst välja själv

Rekommenderar ofta böcker till andra / Rekommenderar sällan böcker (Tror att folk kan tycka att det är smått jobbigt med mitt tjat, men de brukar tacka mig efteråt!)

Hör det jag läser i huvudet / Hör aldrig det jag läser

Gillar ljudböcker / Gillar inte ljudböcker (Perfekt när man är ute och går, cyklar eller vill göra något annat samtidigt. Eller när man är sjuk och inte orkar läsa men inte kan sova - perfekt!)

Läser främst böcker i en genre / Gillar att variera min läsning

Läser alltid på svenska / Läser på flera språk (Främst blir det på svenska, men ibland slinker någon bok på engelska, norska eller danska ner, men det är ovanligt)

Är bra på att komma ihåg böcker jag har läst / Glömmer lätt både titlar och författare

Skriver upp det jag läser / Skriver inte upp det jag läser (Det är ju halva grejen med bloggandet, att skriva ner allt man läser, fundera över dem och infoga allting i tusentals olika listor)

Läser varje dag / Läser mer sällan

Tycker läsning är avslappnande / Tycker läsning är ansträngande

fredag 18 november 2011

Högre än alla himlar, av Louise Boije af Gennäs

Högre än alla himlar handlar om sex vänner som är mellan 30-40års åldern. Författaren Sanna som ständigt glittrar på ytan men egentligen bär på ett mörker. Mäklaren Victor som är skojfrisk och glad men väldigt fördomsfull. Miljöintresserade Stefan som är familjefar och vill ge sina barn en bättre värld. Terapeuten Pella som är livrädd för konflikter och låter alla köra med henne. Skådespelerskan Liv som aldrig får några roller och till sist homosexuella Jalle som arbetar på UD och värnar om de små. Vi får följa dem i deras vardag under ca tre års tid då deras relationer till varandra utvecklas, de stiftar nya bekantskaper och möter nya problem.

Till en början var jag inte alls imponerad av den här boken, jag var snarare uttråkad och suckade tyst för mig själv över de över 500sidorna som jag skulle ta mig igenom. Men det visade sig att den bara behövde lite tid, efter de första 100sidorna var jag nämligen fast och kände en närhet till karaktärerna som gjorde att jag inte la ner boken på hela dagen.

Högre än alla himlar visade sig vara riktigt, riktigt bra på många sätt. Vi får möta karaktärerna på djupet och de döljer mer än vi kunde ana. Vi får följa dem genom de största lyckorna man kan uppleva såväl som genom det mest ofattbart grymma och under dessa resor utvecklas de och förändras på ett väldigt trovärdigt sätt.

Givetvis fascinerar vissa karaktärer mer än andra när det är sex huvudpersoner. Min favorit var till en början författaren Sanna som jag emellertid fick allt svårare för ju längre boken gick. Efter ett tag kom istället terapeuten Pella, miljöintresserade Stefan och krigshetsande Victor att bli de mest intressanta karaktärerna av olika anledningar. På sätt och vis fascineras jag mest över Victor som kom att utveckla ett sådant anmärkningsvärt starkt hat under bokens gång, vilket inte var något man väntat sig från början. Han är en intressant karaktär som jag egentligen inte alls förstår mig på, men det kanske är det som gör honom intressant?

Högre än alla himlar är en varm bok om kärlek och vänskap, som visar såväl livets lyckoämnen som dess svåraste tider. Och i takt med att karaktärerna utvecklas allt mer, utvecklas också historien som strax innan slutet når en höjdpunkt, dessvärre följt av ett antiklimax som hellre skulle ha strukits enligt mig. En väldigt läsvärd bok om livets enkla och svåra stunder.

torsdag 17 november 2011

Bokhög från biblioteket

Denna bokhög släpade jag med mig hem från biblioteket denna gången:



Mest skönlitteratur men även lite kurslitteratur. Är mest sugen på att läsa Fortfarande Alice, men jag har ju lovat mig själv att inte läsa så många böcker samtidigt så får skärpa mig och glömma bort de tankarna..

onsdag 16 november 2011

Bedragen, av Katerina Janouch

Bedragen handlar om Cecilia Lund som arbetar som barnmorska, är fyrabarnsmamma och lyckligt gift med mannen John. Livet flyter sin gilla gång tills en dag då en ung man står utanför deras dörr och säger att John är hans far. Allting rämnar och Cecilia börjar se allt fler sprickor i sitt liv.

Jag gillade verkligen den här boken som hade ett lätt språk som gjorde den behaglig att läsa, samtidigt som den är lagom spännande och även fylld med vardagliga problem. Jag fann att jag genast engagerade mig i historien och sympatiserade med huvudpersonen från första sidan. Det är lite ovanligt för mig som ofta är ganska kritisk till karaktärer i böcker, så det är härligt när man verkligen gillar dem - även om man givetvis inte alltid håller med dem i deras åsikter eller ageranden.

På många sätt är Cecilia en helt vanlig människa men på andra sätt enastående och även spännande då hon gör saker som man vanligtvis inte gör. De övriga karaktärerna blev ibland lite schablonartade men inte allt för överdrivet och således var det inget större irritationsobjekt.

Det här är den första boken i romanserien om Cecilia Lund och jag är definitivt intresserad av fortsättningen. En perfekt bok att läsa när man inte orkar tänka så mycket men ändå inte vill ha något allt för lättsmält.

tisdag 15 november 2011

Hungerspelens trailer har kommit!

Nu har trailern till Hungerspelen släppts!



Tycker att det ser riktigt bra ut, karaktärerna ser ut ungefär som jag tänkt mig och på det lilla som går att se känns ingen skådespelare dålig. Jag är dock lite skeptisk till hur huvudstaden presenteras, får se hur det ser ut i filmen sen. Tyckte att det kändes lite.. jag vet inte, robotaktigt(?) nu. Fast när jag tänker efter ska det ju vara lite sterilt... Det kanske egentligen ser ut exakt så som jag vill att det ska se ut? Haha det är nog för många intryck nu - efter en lååång väntan är ju trailern äntligen här!!

Längtar massa efter att se filmen nu! Men det är inte långt kvar till mars trots allt.

Har ni sett trailern? Vad tycker ni?

måndag 14 november 2011

Reserverade böcker på biblioteket

Nu ska jag snart hoppa upp på cykeln och ta mig till biblioteket. Det ligger nämligen böcker där och väntar på mig i reservationshyllan. Tycker att det här med reservationshylla är en himla smidig sak, det går så snabbt och lätt att komma dit, ta sina böcker, låna dem och så kånka iväg med dem. Jättebra när man är lite stressad! Således är min reservationslista på biblioteket ganska lång och välfylld, men i många böcker är jag på andra eller tredje, eller som värst sjunde köplats, så en viss väntan får man räkna med.

Hur gör ni? Brukar ni reservera böcker eller går ni alltid runt bland hyllorna och letar?

söndag 13 november 2011

Söndagscitat - Barnen på Bråkmakargatan

"Å, vi blev så glada! Vi fick dricka choklad och äta bakelser precis så mycket vi ville, och vi satt i gröna soffan hos Karlmans, och det var många människor runt omkring oss som surrade och pratade och allihop hade julklappspaket som dom hade varit och köpt, och utanför på gatan snöade det och det var fullt med grädde i bakelserna, det var en sån rolig dag. Det kom fram en tant som heter fru Friberg och började prata med pappa. Jonas och jag satt tysta, men Lotta, hon pratade värre än fru Friberg. Då sa pappa:
- Lotta, du får inte prata när stora människor pratar, du får vänta tills dom har slutat.
- Håhå, sa Lotta, det har jag nog försökt, men det går inte. För dom slutar ju aldrig."

Barnen på Bråkmakargatan, av Astrid Lindgren (s. 131-133).

Lotta får in ett sanningens ord minsann! För övrigt tycker jag inte om tanken att barn ska sitta tysta och synas men inte höras. Jag antar att Astrid höll med och lät Lotta prata på som ett litet uppror.

lördag 12 november 2011

Niceville av Kathryn Stockett

Niceville handlar om rasskillnader, orättvisor och ensamhet. Men den handlar också om kärlek, hopp och framförallt om vänskap.
Vi får möta de mörkhyade hembiträdena Aibileen och Minny som arbetar för "vita" familjer. Vi får följa deras vardag och de orättvisor och de lyckoämnen de möter. Men vi stiftar även bekantskap med Skeeter som är en av alla dessa barn som blivit uppfostrad och vuxit upp med den "svarta hemhjälpen". Skeeter har just återvänt från universitetet hem till sin hemstad. Hon ser emellertid inte sina vänner och deras liv på samma sätt längre och uppmärksammar orättvisorna som hembiträdena ofta möter. När Skeeter kommer i kontakt med Aibileen bestämmer de sig för att skriva en bok om hur det är att vara svart kvinna i Mississippi på 1960-talet. En bok som kan komma att riskera allt de äger och håller kärt...

Niceville är en underbar bok som jag verkligen inte ville lägga ifrån mig men ändå la ifrån mig för att fördröja nöjet av att läsa den. Trots att det egentligen inte händer nämnvärt mycket och att boken skulle kunna uppfattas som aningen långtråkig så faller jag med nöje in i det tempot, som förmodligen främst bärs upp av det underbara språket.

Jag gillade verkligen karaktären Skeeter, speciellt hur hon beskrevs som mänsklig, istället för att ha ett perfekt utseende med en nätt liten personlighet som av någon anledning tycks vanligt. Jag gillade även Aibileen som är en karaktär med en väldigt varm personlighet och som man inte kan annat än att älska. Minny hade jag aningen svårare för samtidigt som jag beundrade henne. Hon är förmodligen en av de mer komplexa karaktärer boken har att bjuda på med tanke på hennes humör och stolthet som blandas med den undergivenhet hon har i sitt eget hem.
Förutom huvudkaraktärerna gillade jag Hilly och Celia. Hilly av uppenbara orsaker, hon är verkligen en sådan person som man älskar att hata. Celia för att hon på något sätt kändes så liten och ömklig, man ville bara ta hand om henne. Jag tyckte dock att hon växte under bokens gång, men man kände ändå hela tiden att det gömde sig en väldigt snäll person inom henne från första början. Det skulle ha varit intressant att få följa hennes historia också, även om det givetvis inte hade så stor relevans för boken.

Något jag störde mig på var emellertid språket. Jag vet att jag nyligen sa att språket var underbart, MEN, det finns ett undantag. Nämligen att författaren valt att skriva inkorrekt i Aibileens och Minnys delar. Jag vet inte om det har med den svenska översättningen att göra, men jag antar att det inte är så att översättaren inte kan korrekt svenska eftersom att Skeeters kapitel är korrekt skrivna. Med inkorrekt och korrekt skrivna menar jag språkliga fel. I Minnys och Aibileens kapitel heter det exempelvis "Jag såg på han där han satt och lekte på golvet" eller "Du är en fin mänska, det är inte många mänskor som är det" medan det i Skeeters kapitel hade stått "Jag såg på honom där han satt och lekte på golvet" och "Du är en fin människa, det är inte många människor som är det". Just dessa meningar står inte i boken men denna typ av fel finns hela tiden, men bara i "de svarta" hemhjälpernas kapitel. Tycker det rimmar lite dåligt med bokens budskap att sända ut en bild av att Aibileen och Minny per automatik inte har ett riktigt språk bara för att de är just svarta hemhjälper.

Men i övrigt är det en underbar bok som passade riktigt bra att krypa upp i fåtöljen med nu när höstrusket är här. Väntar med spänning på att se filmen!