Söndagscitat - Eva&Adam - Att vara eller inte vara ihop

"Adam står i matkön. Längre fram i kön står Eva och pratar med Kajsa. Det luktar ärtsoppa. Det stinker ärtsoppa. Hur kan det vara kö en dag som denna? Adams pappa tycker om ärtsoppa. Adam funderar på att ta med sin portion hem till honom. Själv tänker Adam bara äta knäckebröd.- Lite, tack, säjer Eva.
Hon får en stor slev av den gulslemmiga sörjan. Mattanterna är sadister."

Eva & Adam - Att vara eller inte vara ihop, av Måns Gahrton och Johan Unenge

Söndagscitat - Jag utan dig

"Nu var jag hemma överallt där hon befann sig. Hur skulle jag hitta hem när hon inte längre fanns kvar?"

Jag utan dig, av Kelly Rimmer (s. 281).

Söndagscitat - Den vita liljan

"Det gäller att njuta av ögonblicket och inte förstöra det med oro inför en morgondag som vi i alla fall inte vet vad den bär i sitt sköte."

Den vita liljan, av Elisabet Nemert (s. 17).

Söndagscitat - Den vita liljan

"Hon kysste de blonda fjunen, de sidenmjuka läpparna, kände att hon ville skydda detta barn från allt ont, från all olycka, samtidigt som hon visste att det inte var möjligt och heller inte önskvärt.

Livet måste levas helt och fullt, först då var det ett riktigt liv."

Den vita liljan, av Elisabet Nemert (s. 10).

Söndagscitat - Ödets hav

"Den största faran här på jorden är inte de onda människornas handlingar, ty de människorna är så försvinnande få till antalet. Nej, det största hotet är istället alla de så kallade goda människornas påfallande tystnad, deras underlåtenhet att stå upp för de de innerst inne vet är rätt."

Ödets hav, av Elisabet Nemert (s. 179).

Söndagscitat - Anna Karenina

"Anna bevärdigade honom inte ens med en blick; men än en gång tyckte Darja Aleksandrovna att det kändes olämpligt att inleda ett så långt samtal här i vagnen, och hon kortade därför ner det hon hade tänkt säga.
"Jag har ingen åsikt", sa hon, "men jag har alltid älskat dig, och om man älskar någon så älskar man hela människan, sådan hon är, och inte sådan man skulle vilja att hon var.""

Anna Karenina, av Lev Tolstoj (s. 664).

 

 

 

 



Söndagscitat - Ondskan

”- Sover du Pierre?
- Ja nästan.
- Jag ville bara säga att du är min kompis.
- Du är min kompis också, Erik. Du är den enda kompis jag haft på det här plugget.”

Ondskan, av Jan Guillou (s. 81)

Söndagscitat - Alla vi barn i Bullerbyn

"Rätt som vi gick tog Britta fram sin sagobok. Hon luktade på den. Och sen fick vi lukta allihop. Nya böcker luktar så gott, så man kan känna på lukten hur roligt det ska bli att läsa dom."

Alla vi barn i Bullerbyn, av Astrid Lindgren (s. 91).

Söndagscitat - Anna Karenina

"Hon begrep nu att Anna inte alls skulle vara klädd i lila utan att hennes tjuskraft bestod i att hon alltid själv trädde fram ur sin klädsel, att hennes klädsel aldrig egentligen kom till synes. Och den svarta klänningen med de överdådiga spetsarna syntes inte alls på henne - den var bara en ram, och det enda som syntes var hon själv, okonstlad, naturlig, stilfull och samtidigt glad och fylld av liv."

Anna Karenina, av Lev Tolstoj (s. 95).

Söndagscitat - Glada hälsningar från Missångerträsk

"Om man verkligen vill någonting tillräckligt starkt så kommer det att slå in. Förr eller senare. Det är först när man själv släpper sin dröm som drömmen dör. Bara man biter sig fast som en grävling och vägrar släppa taget, hur hårt dom än bankar en i huvudet med en pinne, så kommer ens önskningar till slut att slå in."
Glada hälsningar från Missångerträsk av Martina Haag (s. 6).

Söndagscitat - Vi är inte sådana som i slutet får varandra

"Det ska bli spännande. Ett studiebesök i allt jag föraktar. Plus att man säkert växer som människa om man möter sina rädslor. Det hade Beatrice sagt till mig och lagt huvudet på sned. Och jag hade spontant velat kräkas. Tur för alla inblandade att Beatrice inte är här. Det blir ju så tråkig stämning med kräk på golvet. Dessutom: väldigt tråkiga fläckar av magsyra på parkettgolv."

Vi är inte sådana som i slutet får varandra, av Katarina Sandberg (s. 100).

 

Söndagscitat - Barnen på Bråkmakargatan

"Nu i julas, då önskade jag mej skidor i julklapp. Och därför var jag så rädd att det inte skulle bli nån snö. Lotta ville också att det skulle bli snö, för hon önskade sej en kälke. När vi lagt oss en kväll strax före jul så sa Lotta:
- Jag har bett pappa om en kälke, nu ska jag bara be Gud att det blir snö annars kan jag inte åka.
Så här sa hon:
- Käre gode Gud, gör så att det blir snö nu mesamma. Tänk på dom stackars blommorna, dom behöver ett varmt täcke när dom ligger i jorden och sover och har så kallt.
Sedan kikade hon opp över sängkanten och sa till mej:
- Den här gången var jag väl finurlig, jag sa inte snön skulle vara till min kälke."

Barnen på Bråkmakargatan, av Astrid Lindgren (s. 124).

 

 

Söndagscitat - Madicken

""Sisådär", säjer Alva kvällen före julafton, "nu är det färdigt! Oj, vad jag är trött, men färdigt är det alltihop!"
"Utom julgranen", säjer Lisabet, "för den ska pappa och mamma klä i natt när vi sover."
Madicken säjer ingenting, hon bara kurar ihop sej och ryser, så där som hon gör när allting är så härligt att man knappt står ut med det."

Madicken, av Astrid Lindgren (s. 140).

Söndagscitat - Vi på Saltkråkan

"Och så blev det äntligen jul. Grankvists handelsbod skyltade med jultomtar, och allt folk från öarna trängdes vid disken för att köpa hem lutfisk och julskinka, julkaffe och julgransljus.
Teddy och Freddy hade jullov och fick hjälpa till i affären. Tjorven gick i vägen överallt.
"Bara några dar till julafton", sa hon, "och jag som inte kan vifta med örona än!"Hon umgick flitigt med Söderman den här tiden, och han hade inbillat henne att jultomten tyckte särskilt mycket om folk som kunde vifta med öronen... det såg vänligt ut, påstod Söderman. Själv kunde han konsten, men han skulle fara till Stockholm och fira jul hos Stina, och vem skulle då vifta vänligt med öronen åt jultomten här ute på Saltkråkan?
"Det får bli du, Tjorven", sa Söderman.
Och Tjorven övade sig tålmodigt och ihärdigt."

Vi på Saltkråkan, av Astrid Lindgren (s. 130).

Söndagscitat - Mera om oss barn i Bullerbyn

"Sen var det dags att doppa i grytan, och efter det fanns det ingenting annat att göra än att VÄNTA. Lasse sa att dom där timmarna på julaftonseftermiddan när man bara går och väntar och väntar, det är sånt som folk blir gråhåriga av. Vi väntade och väntade och väntade, och ibland gick jag till spegeln för att se om det var sant att man blev gråhårig av det. Men underligt nog var mitt hår lika lingult som förut."

Mera om oss barn i Bullerbyn, av Astrid Lindgren (s. 14).

Söndagscitat - Nya hyss av Emil i Lönneberga

"Emil och Ida gick hem, och så blev det julafton. I Katthult var det roligt värre den dagen och på juldagen också. Då bar det av till julottan i Lönneberga kyrka, och Emil var skinande glad där han åkte i korgsläden, för sannerligen sprang inte Lukas och Markus så att snön virvlade om hovarna och lämnade alla andra slädar långt efter.
Under hela julottan satt Emil dyr stilla och tyst, ja, han uppförde sig så fint att hans mamma skrev i den blå skrivboken:
"Den Gåssen är egänteligen from och jör inga Hyss i Körkan åtteminstonde."
Hela långa juldagen var Emil lika beskedlig. Han och Ida lekte så snällt med sina julklappar och över Katthult vilade ljuvligaste frid.
Men så kom annandagen, och då skulle Emils pappa och mamma fara på julkalas till Skorphult som låg i andra ändan av socknen. Alla i Lönneberga kände ju till Emil, så därför var barna inte bjudna."
Nya hyss av Emil i Lönneberga, i Stora Emilboken av Astrid Lindgren (s. 200).

Söndagscitat - Madicken

"Om kvällarna skriver de långa önskelistor till tomten.
´Robinson Kruse, många pappersdockor, tennsoldater, skidor, en ljusröd ros att ha i håret´, står det på en av Madickens listor, hon läser upp den för Lisabet."Du är inte klok, Madicken", säjer Lisabet, "vill du verkligen ha en ros?"
"Ånävars", säjer Madicken, "jag skrev det för att det låter så vackert."
Mycket funderar de på vad de ska ge mamma och pappa i julklapp. Madicken frågar mamma när de håller på med knäckkoket:
"Mamma, vad önskar du dej allra allra mest av allting?"
"Två riktigt snälla och rara flickor", säjer mamma.
Då blir Madicken blank i ögonen och rösten darrar lite.
"Var ska du göra av Lisabet och mej sen?""

Madicken, av Astrid Lindgren (s. 120).

Söndagscitat - Harry Potter och Fenixordern

Bildkälla

Söndagscitat - Häxkatten

"Han står och tänker på vad Jonas sa den natten det blev sjögång när de var på väg mot kriget:- Det hade varit bättre om vi hade glidit över världens kant och hamnat hos Den Onde.
Vi kom till helvetet utan att glida över världens kant, tänker Ulv bittert.
Kriget... det är ett helvete men det är människorna själva som skapar det."

Häxkatten, av Maj Bylock (s. 76).

Söndagscitat - Harry Potter och de Vises sten

Bildkälla