Vad mina ögon har sett, av Magda Eggens och Rose Lagercrantz

Bild från Bokus

Vad mina ögon har sett är en skrämmande beskrivning av hur författarinnan Magda Eggens som ung skickades till förintelselägret Auschwitz tillsammans med sin syster. Sin far, sin andra syster och sin höggravida mor såg hon aldrig mer i livet.

Vad mina ögon har sett är en fruktansvärt gripande bok som beskriver hur livet i koncentrationsläger såg ut på ett skrämmande trovärdigt sätt. Och som alltid när man läser böcker som skildrar andra världskrigets allra mest hemska gärningar så är det svårt att förstå att människor kan göra detta mot varandra, att det kan finnas en sådan avsaknad av medmänsklighet.

Magda Eggens beskriver det hon utsatts för på ett rakt och osentimentalt sätt, vilket kanske är ett intryck jag delvis fick på grund av bokens längd, den är trots allt inte ens hundra sidor lång. Jag menar inte att detta är något dåligt, utan kan på sätt och vis vara positivt då det kan tyckas onödigt att redogöra för hemskheten i händelserna i några längre utläggningar, då det omänskliga i denna del av historien redan står klart för de allra flesta.

Vad mina ögon har sett är bland de bästa böcker kring denna tid som jag läst. Det är ett bra språk och dramaturgin känns väl övervägd. Jag tycker dock att den hade kunnat vara längre då det känns som att den tar slut precis när den börjat.

Mycket läsvärd bok om koncentrationslägrenas omänsklighet och ofattbara följder.