"De kurar ihop sej under skinnfällen och hör på bjällerklangen, fyra bjällror är det som klingar, när Madicken och Lisabet kommer farande hem till Junibacken.
"Nog var det bra att vi gick till Appelkullen", säjer Madicken.
"Men nog var det ett evinnerligt snöande", säjer Petrus Karlsson.
Han kanske inte alls har det så skönt på kuskbocken som Madicken och Lisabet under skinnfällen.
"Vi kan sjunga för honom och muntra opp honom lite", viskar Madicken till Lisabet. Det tycker Lisabet också.
Nu börjar den snöiga stormen sin färd,
kring dalar och fjäll här i Norden,
sjunger de.
O, juletid, sjunger Madicken.
O, barndomsfrid, sjunger Lisabet,
o, barndomsfrid i No-o-orden.
Men då är de redan vid Junibackens grind.
"Titta, det brinner fyra ljus i fönstret", säjer Lisabet.
"Ja, för det är ju advent, vet du väl", säjer Madicken."
Madicken, av Astrid Lindgren (s. 138-139).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar