![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL03WY2nf6N5NVnu60Ku0_cFAiS24t12b_TkWklP3CgXmRmIbLE088JVuQsUvABetnzFNNf_Mu0RoSpkyCe2QuXW-uD-Ct46mFT5wPRghBIhkFnUXQb3JwEC3JdOWU32AGlvEDP7yT2qNj/s311/9789100125516_200_stenhjartat.jpg)
Det är också kul att det är lite socialt arbete med i bilden. Det är sällan man ser det i böcker annat än i självbiografier som mest lyfter upp gruppen socialarbetare som riktigt vidriga och känslokalla människor. Det är synd, för det finns ju massa dramatik att hämta inom socialt arbete - men kanske är jag partisk i den frågan, det är trots allt inte långt kvar innan jag på riktigt kan kalla mig socionom även om jag i praktiken ju redan jobbar med socialt arbete.
I vilket fall som helst så är det en jätteintressant historia i Stenhjärtat och teorierna flyger omkring i mitt huvud. Det är riktigt svårt att ge sig till tåls med bara några ynka sidor per dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar