En sommardag träffas elvaåriga Jade och Bel för första gången och ingen av dem kan ana vilka ödesdigra konsekvenser det får. Samma sommar döms de båda till fängelse för mord. Tjugofem år senare möts de igen, nu med nya identiteter och nya liv. De skulle båda göra vad som helst för att dölja vilka de egentligen är...
---------------------------------------------------------------------------------------
Jag älskade Onda flickor! Karaktärerna, miljöerna, upplägget - allt! Jag började läsa på morgonen och på kvällen läste jag sista sidan för det gick verkligen inte att lägga ner boken. Jag var tvungen att få reda på vad som hänt och hur det skulle gå för Jade och Bel, även om man såklart är kluven inför dem på samma gång.
Boken för en intressant diskussion kring skuld och ondska som inte är fullt så svartvit som den skulle kunna vara. Det är också intressant hur författaren utforskar barns oskuldsfullhet och låter oss se både argument för och emot. Det är svårt att släppa boken och jag tänker fortfarande på främst diskussionen kring ondska. Vad är ondska och kan barn vara alltigenom onda? Kan barn vara onda överhuvudtaget?
Jag gillade också hur vi följer både nutid och dåtid. Vi får såklart snabbt veta att Jade och Bel blev dömda för mord men vi får vänta länge och väl innan vi faktiskt får veta vad som hände den där sommardagen när en fyraårig flicka dog. Det är bra att det dras ut lite på det. Man förstår ju rätt snabbt att det måste vara ganska hemska saker de blev dömda för eftersom att de tycks vara så ihågkomna av allmänheten så många år senare. Detta gör ju att vi inte riktigt vet hur vi ska förhålla oss till huvudpersonerna, man är liksom osäker på om man vågar sympatisera med dem eftersom att man inte vet vad som faktiskt hände. Barn som dödar andra barn är såklart ett fruktansvärt svårt ämne och huruvida barn överhuvudtaget kan kallas onda är ett intressant inslag som färgade mycket att min syn på karaktärerna Jade och Bel.
En riktigt bra bok som gav mig en och annan rysning men främst mycket funderingar kring ondska och ämnet barn som dödar barn. Absolut läsvärd!
Och ett stort tack till Modernista för recensionsexemplaret!
tisdag 30 april 2013
måndag 29 april 2013
Halva tiden för Charles Dickens
Charles Dickens |
1. Oliver Twist
2. David Copperfield
3. Lysande utsikter
4. Två städer
5. Vår gemensamme vän
Och så har jag även planerat att läsa en biografi över Dickens. Nu är det emellertid så att det är så himlars mycket att göra i skolan med C-uppsatser, tentor och allt möjligt så jag har inte hunnit läsa en endaste en av dessa böcker. Men jag vill ju hemskt gärna läsa dessa böcker så jag har bestämt mig för att förlänga perioden för den här utmaningen och kommer att avsluta den i slutet av augusti istället för maj. Så snart hoppas jag ha lite mer tid för Charles Dickens!
fredag 26 april 2013
THG Day 2: Your least favorite character
Gale på Slåttern |
Katniss och Gale |
"Vad?" frågar jag.
"Lämna distriktet. Rymma. Leva i skogen. Du och jag, vi skulle klara det", säger Gale."
torsdag 25 april 2013
Vi är inte sådana som i slutet får varandra!
Stort tack till Gilla Böcker!
onsdag 24 april 2013
THG Day 1: Your favorite character
Haymitch i The Hunger Games |
Porträtt inför Catching fire |
"... men jag känner att Haymitch ser på mig. Det är nu det gäller. Nu ska vi få veta exakt hur lika vi är, exakt hur väl han verkligen förstår sig på mig.
"Jag är med Härmskrikan", säger han."
tisdag 23 april 2013
En tesked jord och hav, av Dina Nayeri
I en by i 80-talets Iran bor Saba och hennes tvillingsyster Mahtab. De är så nära som systrar kan bli och är väldigt lyckliga i sitt välstånd. Deras största intresse är Amerika och allt som har med landet att göra. Men en dag försvinner flickornas mamma och hon tar Mahtab med sig. Saba är övertygad om att de har rest till Amerika och hon längtar förtvivlat efter dem och deras liv där.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
En tesked jord och hav är en vacker historia med ett vemod som växer sig starkare ju längre berättelsen går. Det är också lite osäkert vad som faktiskt hänt med Mahtab och tvillingarnas mamma vilket jag gillar. Visst kanske vi rätt tidigt kan lista ut hur det inte är och gissa vad som snarare är troligt men vi får ändå följa Saba till slutet innan allting blir helt tydligt.
Det som jag verkligen fångades av, och som är bokens stora behållning, är miljöbeskrivningarna. Jag kände dofterna, såg färgerna och kunde smaka maten. Nayeri kan verkligen beskriva omgivningar och få dem att kännas verkliga för läsaren. Det var som att sjunka in i en annan värld varje gång man lyfte upp boken, lika fascinerande varje gång.
Bokens stora nackdel enligt mitt tycke är att det blir lite väl många namn och lite väl segt ibland. Nayeri hänger kvar lite väl länge vid vissa händelser och beskriver andra lite väl snabbt. Men detta skulle också kunna inverkas av alla dessa namn. Jag hade så svårt att hålla koll på alla människor och det kändes som att det ständigt var en skock okända personer med i handlingen som jag upplevde att jag borde veta vilka de är, men ändå inte hade koll på.
Annars gillade jag boken. Karaktärerna är genomtänkta och jag gillar att vi möter flera historier, att Sabas berättelse också får ta upp kvinnoförtrycket i 80-talets Iran och de villkor på vilka människor levde. Jag älskade också titeln på boken, för att inte tala om omslaget! Fantastiskt vackert och på något sätt lite mystiskt. En bra bok som absolut är läsvärd, men som jag kanske inte kommer att läsa en gång till.
Stort tack till Booked för boken!
---------------------------------------------------------------------------------------------------
En tesked jord och hav är en vacker historia med ett vemod som växer sig starkare ju längre berättelsen går. Det är också lite osäkert vad som faktiskt hänt med Mahtab och tvillingarnas mamma vilket jag gillar. Visst kanske vi rätt tidigt kan lista ut hur det inte är och gissa vad som snarare är troligt men vi får ändå följa Saba till slutet innan allting blir helt tydligt.
Det som jag verkligen fångades av, och som är bokens stora behållning, är miljöbeskrivningarna. Jag kände dofterna, såg färgerna och kunde smaka maten. Nayeri kan verkligen beskriva omgivningar och få dem att kännas verkliga för läsaren. Det var som att sjunka in i en annan värld varje gång man lyfte upp boken, lika fascinerande varje gång.
Bokens stora nackdel enligt mitt tycke är att det blir lite väl många namn och lite väl segt ibland. Nayeri hänger kvar lite väl länge vid vissa händelser och beskriver andra lite väl snabbt. Men detta skulle också kunna inverkas av alla dessa namn. Jag hade så svårt att hålla koll på alla människor och det kändes som att det ständigt var en skock okända personer med i handlingen som jag upplevde att jag borde veta vilka de är, men ändå inte hade koll på.
Annars gillade jag boken. Karaktärerna är genomtänkta och jag gillar att vi möter flera historier, att Sabas berättelse också får ta upp kvinnoförtrycket i 80-talets Iran och de villkor på vilka människor levde. Jag älskade också titeln på boken, för att inte tala om omslaget! Fantastiskt vackert och på något sätt lite mystiskt. En bra bok som absolut är läsvärd, men som jag kanske inte kommer att läsa en gång till.
Stort tack till Booked för boken!
måndag 22 april 2013
Se Carrie på bio eller inte?
Carrie kommer ju i ny filmatisering snart och jag har velat lite fram och tillbaka. Jag vill se den men jag vet inte riktigt om jag vågar se den på bio, jag är så himla lättskrämd. Jag gillade den äldre filmatiseringen och tycker verkligen om boken, men just bio ger ju lite mer intryck än att se film hemma i soffan. Får klura vidare på den!
Ska ni se nya Carrie? Och ser ni då på bio eller ska ni vänta tills den släpps på dvd?
Ska ni se nya Carrie? Och ser ni då på bio eller ska ni vänta tills den släpps på dvd?
söndag 21 april 2013
Halva tiden för Vårens läslista!
Nu har halva tiden gått för Vårens läslista och såhär har det gått hittills:
Har läst:
Blå koral, av Louise Boije af Gennäs
Glada hälsningar från Missångerträsk, av Martina Haag
Rapunzel: The one with all the hair, av Wendy Mass
Tarzan - apornas son, av Edgar Rice Burroughs
Har kvar:
Lyckan, kärleken och meningen med livet, av Elizabeth Gilbert
Anna klädd i blod, av Kendare Blake
Golden, av Cameron Dokey
Janusstenen, av Elly Griffiths
Oliver Twist, av Charles Dickens
David Copperfield, av Charles Dickens
Har hittills läst 4st av 10 och nu börjar det, kanske inte lugna ner sig med pluggandet men det börjar åtminstone stabiliseras lite så det är inte så mycket olika saker på en gång och då hoppas jag få tid för de resterande sex böckerna på listan!
Har läst:
Blå koral, av Louise Boije af Gennäs
Glada hälsningar från Missångerträsk, av Martina Haag
Rapunzel: The one with all the hair, av Wendy Mass
Tarzan - apornas son, av Edgar Rice Burroughs
Har kvar:
Lyckan, kärleken och meningen med livet, av Elizabeth Gilbert
Anna klädd i blod, av Kendare Blake
Golden, av Cameron Dokey
Janusstenen, av Elly Griffiths
Oliver Twist, av Charles Dickens
David Copperfield, av Charles Dickens
Har hittills läst 4st av 10 och nu börjar det, kanske inte lugna ner sig med pluggandet men det börjar åtminstone stabiliseras lite så det är inte så mycket olika saker på en gång och då hoppas jag få tid för de resterande sex böckerna på listan!
lördag 20 april 2013
30 dagar av Hungerspelen
Jag har inte sett denna lista förut men sprang på den på Andreas bokblogg. Så nu ska jag hoppa på 30 dagar The Hunger Games! Den kanske är jättegammal men jag har i alla fall missat den och nu när första trailern precis har släppts så är man ju onekligen lite inne i tankarna på trilogin så det kändes passande.
Här är dagarnas teman:
Day 1: Your favorite character:
Day 2: Your least favorite character:
Day 3: A character you hate that everyone loves:
Day 4: A character you love that everyone hates:
Day 5: Your favorite fight/battle scene:
Day 6: A scene that made you laugh:
Day 7: A scene that made you cry:
Day 8: The character you are most like:
Day 9: Your favorite quote:
Day 10: Peeta or Gale:
Day 11: Something you hate about the series:
Day 12: A character you wish hadn’t died:
Day 13: A character you wish had died:
Day 14: Your favorite tribute (aside from Peeta/Katniss):
Day 15: Your least favorite tribute (aside from Peeta/Katniss):
Day 16: A question you wish had been answered in the book:
Day 17: The worst death:
Day 18: A song that reminds you of the series:
Day 19: Your favorite pairing:
Day 20: Your least favorite pairing:
Day 21: A pairing you don’t get:
Day 22: Your favorite book of the three:
Day 23: Your favorite secondary character:
Day 24: Your least favorite secondary character:
Day 25: Your dream cast:
Day 26: Your favorite scene in The Hunger Games:
Day 27: Your favorite scene in Catching Fire:
Day 28: Your favorite scene in Mockingjay:
Day 29: Your favorite thing about the entire series:
Day 30: A book/series that you would rec to fellow fans
Bild inför Catching fire |
Här är dagarnas teman:
Day 1: Your favorite character:
Day 2: Your least favorite character:
Day 3: A character you hate that everyone loves:
Day 4: A character you love that everyone hates:
Day 5: Your favorite fight/battle scene:
Day 6: A scene that made you laugh:
Day 7: A scene that made you cry:
Day 8: The character you are most like:
Day 9: Your favorite quote:
Day 10: Peeta or Gale:
Day 11: Something you hate about the series:
Day 12: A character you wish hadn’t died:
Day 13: A character you wish had died:
Day 14: Your favorite tribute (aside from Peeta/Katniss):
Day 15: Your least favorite tribute (aside from Peeta/Katniss):
Day 16: A question you wish had been answered in the book:
Day 17: The worst death:
Day 18: A song that reminds you of the series:
Day 19: Your favorite pairing:
Day 20: Your least favorite pairing:
Day 21: A pairing you don’t get:
Day 22: Your favorite book of the three:
Day 23: Your favorite secondary character:
Day 24: Your least favorite secondary character:
Day 25: Your dream cast:
Day 26: Your favorite scene in The Hunger Games:
Day 27: Your favorite scene in Catching Fire:
Day 28: Your favorite scene in Mockingjay:
Day 29: Your favorite thing about the entire series:
Day 30: A book/series that you would rec to fellow fans
fredag 19 april 2013
Nu blir Cirkeln film!
Läste i DN i början av veckan att Cirkeln nu faktiskt kommer att bli film! Det ska bli riktigt spännande att se denna bok som film och jag håller tummarna för att känslan jag fick när jag läste böckerna bibehålls i filmen.
Efter att jag först blivit lite glad över nyheten började jag fundera på vilka skådespelare man helst skulle vilja se i rollerna. Vilka tror ni skulle kunna passa?
Efter att jag först blivit lite glad över nyheten började jag fundera på vilka skådespelare man helst skulle vilja se i rollerna. Vilka tror ni skulle kunna passa?
torsdag 18 april 2013
Bloggen fyller 2år!
För två år sedan skrev jag såhär på bloggen:
Då hade jag inte skrivit sedan i november 2009 och under den tiden var det nog inte fullt lika engagerat som det är nu. Jag lade ner bloggen helt där ett tag men sedan kom jag på att jag saknade att diskutera böcker med er alla i bokbloggsvärlden och så började jag igen.
Nu har jag bloggat ganska ofta och mycket kring böcker i ungefär två års tid och jag känner verkligen inte behov av någon paus igen. Jag tycker att det är så roligt att få dela med sig av sina tankar och läsa alla er andras. Och inte minst gillar jag känslan av gemenskap bland bokbloggare! När jag besöker era bloggar är det lite som att besöka vänner och jag älskar den känslan. Ni förgyller min vardag med era funderingar kring böcker och allt som kan relateras dit, samtidigt som ni ger mig hur många bra tips somhelst på böcker jag annars aldrig hade vetat funnits.
Därför vill jag bara säga tack för att ni förgyller mina dagar och låter mig få en inblick i era bokäventyr! Ni är guld värda allihopa och ni erbjuder massa inspiration och motivation till både läsande och skrivande!
"Dammar av lite här på bloggen nu. Det var minsann väldigt länge sedan det blev något skrivet här, det är nästan så att man knappt kan se för alla spindelnät. Men nu fick jag plötsligt lust att åter samla mina tankar kring böcker jag läst! Så nu kickar jag igång här igen!"
Då hade jag inte skrivit sedan i november 2009 och under den tiden var det nog inte fullt lika engagerat som det är nu. Jag lade ner bloggen helt där ett tag men sedan kom jag på att jag saknade att diskutera böcker med er alla i bokbloggsvärlden och så började jag igen.
Nu har jag bloggat ganska ofta och mycket kring böcker i ungefär två års tid och jag känner verkligen inte behov av någon paus igen. Jag tycker att det är så roligt att få dela med sig av sina tankar och läsa alla er andras. Och inte minst gillar jag känslan av gemenskap bland bokbloggare! När jag besöker era bloggar är det lite som att besöka vänner och jag älskar den känslan. Ni förgyller min vardag med era funderingar kring böcker och allt som kan relateras dit, samtidigt som ni ger mig hur många bra tips somhelst på böcker jag annars aldrig hade vetat funnits.
Därför vill jag bara säga tack för att ni förgyller mina dagar och låter mig få en inblick i era bokäventyr! Ni är guld värda allihopa och ni erbjuder massa inspiration och motivation till både läsande och skrivande!
onsdag 17 april 2013
Ritual av Mo Hayder
I vattnet vid Bristols hamn hittar polisdykaren Flea Marley en avhuggen hand och detta blir början på en polisutredning som avslöjar en chockerande värld där allt har ett värde. Flea får samarbeta med kriminalkommissarien Jack Caffery och tillsammans leds de ner i Bristols undre värld.
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Ritual är den första boken i en trilogi, Walking Man-serien. Hayder lägger upp en spännande story som döljer mörka hemligheter som verkligen fascinerar mig och gör att jag vill läsa mer. Men själva utförandet är emellertid inte min kopp te. Jag blir lite uttråkad och har svårt att behålla intresset trots att själva storyn är så pass intressant som den ju ändå är. Jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är som gör att jag upplever boken vara lite långtråkig men det har med själva utförandet att göra och inte berättelsen i sig för den är riktigt bra.
Hayder ger oss ganska tidigt i historien lite hintar om vad det kan röra sig om och det gillar jag! Det är mycket svart magi och magiskt tänkande som verkligen känns intresseväckande och det är främst detta som gör att jag gillar boken. Det är vidare snygga växlingar mellan dåtid och nutid, samt mellan olika personer i boken. Jag gillar att vi möter både poliser och offer på detta sätt, vilket på ett bra sätt ger oss en bättre inblick i den värld som Hayder målar upp där häxeri och annat spännande (och vidrigt) inte är helt obekant.
Flea Marley och Jack Caffery som vi främst följer både gillar jag och inte. Jag tycker om Flea och hur vi lär känna henne genom hennes minnen av sina föräldrars död som jag antar kommer att utforskas vidare i de senare delarna av serien. Caffery är jag inte riktigt lika förtjust i som person och jag har överlag väldigt svårt för det han gör och hans sätt att tänka. Han framstår kort sagt som ganska osympatisk.
Överlag tycker jag att det här är en bra och spännande bok men kanske inte fullt ut min kopp te. Berättelsen är i grunden jättebra men något gör att jag ibland blir smått uttråkad, men då ska också tilläggas att just deckare inte är den genre jag gillar bäst.
Först tänkte jag nog säga att boken var "okej", men jag ska nog ändå säga "bra" eftersom att storyn i sig är genomarbetad och intressant.
Stort tack till Modernista för recensionsexet!
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Ritual är den första boken i en trilogi, Walking Man-serien. Hayder lägger upp en spännande story som döljer mörka hemligheter som verkligen fascinerar mig och gör att jag vill läsa mer. Men själva utförandet är emellertid inte min kopp te. Jag blir lite uttråkad och har svårt att behålla intresset trots att själva storyn är så pass intressant som den ju ändå är. Jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är som gör att jag upplever boken vara lite långtråkig men det har med själva utförandet att göra och inte berättelsen i sig för den är riktigt bra.
Hayder ger oss ganska tidigt i historien lite hintar om vad det kan röra sig om och det gillar jag! Det är mycket svart magi och magiskt tänkande som verkligen känns intresseväckande och det är främst detta som gör att jag gillar boken. Det är vidare snygga växlingar mellan dåtid och nutid, samt mellan olika personer i boken. Jag gillar att vi möter både poliser och offer på detta sätt, vilket på ett bra sätt ger oss en bättre inblick i den värld som Hayder målar upp där häxeri och annat spännande (och vidrigt) inte är helt obekant.
Flea Marley och Jack Caffery som vi främst följer både gillar jag och inte. Jag tycker om Flea och hur vi lär känna henne genom hennes minnen av sina föräldrars död som jag antar kommer att utforskas vidare i de senare delarna av serien. Caffery är jag inte riktigt lika förtjust i som person och jag har överlag väldigt svårt för det han gör och hans sätt att tänka. Han framstår kort sagt som ganska osympatisk.
Överlag tycker jag att det här är en bra och spännande bok men kanske inte fullt ut min kopp te. Berättelsen är i grunden jättebra men något gör att jag ibland blir smått uttråkad, men då ska också tilläggas att just deckare inte är den genre jag gillar bäst.
Först tänkte jag nog säga att boken var "okej", men jag ska nog ändå säga "bra" eftersom att storyn i sig är genomarbetad och intressant.
Stort tack till Modernista för recensionsexet!
tisdag 16 april 2013
En tredje bok av Modernista!
Igår fick jag ytterligare en överraskning i brevlådan av Modernista! Det här är den tredje boken jag får av Modernista den här månaden och jag är oerhört tacksam och glad! Så roligt med överraskningar och boken Onda flickor av Alex Marwood som kom nu verkar riktigt spännande faktiskt!
Jättestort tack till det snälla förlaget Modernista! Ni gjorde min dag!
Jättestort tack till det snälla förlaget Modernista! Ni gjorde min dag!
måndag 15 april 2013
Första trailern till Catching fire är här!!
Ni har väl inte missat att första trailern till Catching fire är här nu!? Åh vad jag längtar till filmen nu! Tycker att det ser riktigt, riktigt bra ut av det vi får se i trailern. Lite mörkare med ett fokus på själva revolten och utan att helt avslöja vad som kommer att hända. Gillart!
Jag gillar verkligen klippet där någon skrivit "The odds are never in our favor" på en vägg - upproret är verkligen så nära att man kan börja ta på det och det känns som att filmerna verkligen understryker den här delen av berättelsen tidigt i handlingen.
Vad tycker ni om trailern?
Jag gillar verkligen klippet där någon skrivit "The odds are never in our favor" på en vägg - upproret är verkligen så nära att man kan börja ta på det och det känns som att filmerna verkligen understryker den här delen av berättelsen tidigt i handlingen.
Vad tycker ni om trailern?
"Every revolution
Begins with a spark"
Begins with a spark"
lördag 13 april 2013
Självbiografier x3
Den tusende gången, av Ulrika Olson och Anna Lytsy
En självbiografisk bok om författaren Ulrika Olsons uppväxt då hon sexuellt utnyttjades av sin pappa. En mycket hemsk historia som på flera sätt berör och känslan av maktlöshet är ständigt närvarande. Olson skriver väldigt utlämnande och hennes egna tankar är direkt citerade och blandas med Lytsys berättande på ett bra sätt. De direkt citerade styckena ger en närhet som inte hade funnits i boken annars. Detta är därför på många sätt en ganska skickligt berättad historia med ett bra upplägg
Bland de värsta inslagen i boken tycker jag är hur ingen märker något, ingen reagerar trots att många tecken är så uppenbara. Det känns hemskt att tänka på hur många barn som idag ljudlöst ropar efter hjälp men bara möts att oförstående vuxna som inte ser.
När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var, av Jessica Andersson
Jessica Andersson berättar i denna självbiografiska bok om sin uppväxt med en alkoholiserad mamma och hur det påverkade henne att separeras från sina syskon och växa upp i fosterhem.
Jag fick verkligen ångra mina hårda ord efter att ha läst den här boken. Jag trodde att det var ännu en i raden av böcker som skrevs utan egentlig story och mest för att visa hur författaren i fråga blev känd. Men jag fick verkligen ändra åsikt! Jessica Andersson berättar på ett gripande sätt om sin barndom och allt hon sedan berättar om sina framgångar kopplas på ett bra sätt till hennes tidigare upplevelser vilket gör att de känns relevanta att ha med i boken. Genomgående lyckas hon knyta samman alla trådar och håller verkligen den röda tråden levande. Det märks också att hon verkligen funderat och analyserat hur hennes liv och hennes personlighet har påverkats av hennes barndom.
En väldigt läsvärd bok om att växa upp under bristande omsorg på flera områden och hur detta kan påverka utvecklingen senare i livet.
Det du inte såg, av Patrik Sjöberg och Markus Lutteman
Patrik Sjöbergs självbiografiska bok om sin idrottskarriär med ett avslöjande om hur han som barn blev sexuellt utnyttjad av sin tränare Viljo.
Det här är inte alls min kopp te. Jag tror att det krävs ett lite större intresse för idrott än vad jag har, för att man ska gilla den här boken för den handlar enligt mitt tyckte främst om idrottsvärlden. Jag hade innan jag läste boken, fått uppfattningen att boken främst handlade om det sexuella utnyttjandet men det tycker jag inte riktigt att det gör. Det finns i bakgrunden men det är en ganska liten del av boken, som i betydligt högre grad fokuserar på idrottsvärlden och Patrik Sjöbergs väg till framgång. Självklart är det emellertid en viktig bok då avslöjandet om de sexuella övergrepp som Patrik Sjöberg utsattes för ledde till en mycket viktig debatt. Jag ryser fortfarande när jag tänker på hans mammas uttalande om att hon borde ha förstått och satt stopp för relationen mellan hennes son och hans tränare, och sedan ändrar sig till "Eller kanske inte ändå... Trots all skit fick Patrik ett fantastiskt liv som idrottare på världselitnivå. Utan Viljo hade hans liv antagligen blivit betydligt mer mediokert." Fy, hur kan man tänka så!? Hoppas verkligen att detta uttalande är förvrängt av media för denna syn på sin sons upplevelser är annars rent ut sagt fruktansvärd.
En självbiografisk bok om författaren Ulrika Olsons uppväxt då hon sexuellt utnyttjades av sin pappa. En mycket hemsk historia som på flera sätt berör och känslan av maktlöshet är ständigt närvarande. Olson skriver väldigt utlämnande och hennes egna tankar är direkt citerade och blandas med Lytsys berättande på ett bra sätt. De direkt citerade styckena ger en närhet som inte hade funnits i boken annars. Detta är därför på många sätt en ganska skickligt berättad historia med ett bra upplägg
Bland de värsta inslagen i boken tycker jag är hur ingen märker något, ingen reagerar trots att många tecken är så uppenbara. Det känns hemskt att tänka på hur många barn som idag ljudlöst ropar efter hjälp men bara möts att oförstående vuxna som inte ser.
När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var, av Jessica Andersson
Jessica Andersson berättar i denna självbiografiska bok om sin uppväxt med en alkoholiserad mamma och hur det påverkade henne att separeras från sina syskon och växa upp i fosterhem.
Jag fick verkligen ångra mina hårda ord efter att ha läst den här boken. Jag trodde att det var ännu en i raden av böcker som skrevs utan egentlig story och mest för att visa hur författaren i fråga blev känd. Men jag fick verkligen ändra åsikt! Jessica Andersson berättar på ett gripande sätt om sin barndom och allt hon sedan berättar om sina framgångar kopplas på ett bra sätt till hennes tidigare upplevelser vilket gör att de känns relevanta att ha med i boken. Genomgående lyckas hon knyta samman alla trådar och håller verkligen den röda tråden levande. Det märks också att hon verkligen funderat och analyserat hur hennes liv och hennes personlighet har påverkats av hennes barndom.
En väldigt läsvärd bok om att växa upp under bristande omsorg på flera områden och hur detta kan påverka utvecklingen senare i livet.
Det du inte såg, av Patrik Sjöberg och Markus Lutteman
Patrik Sjöbergs självbiografiska bok om sin idrottskarriär med ett avslöjande om hur han som barn blev sexuellt utnyttjad av sin tränare Viljo.
Det här är inte alls min kopp te. Jag tror att det krävs ett lite större intresse för idrott än vad jag har, för att man ska gilla den här boken för den handlar enligt mitt tyckte främst om idrottsvärlden. Jag hade innan jag läste boken, fått uppfattningen att boken främst handlade om det sexuella utnyttjandet men det tycker jag inte riktigt att det gör. Det finns i bakgrunden men det är en ganska liten del av boken, som i betydligt högre grad fokuserar på idrottsvärlden och Patrik Sjöbergs väg till framgång. Självklart är det emellertid en viktig bok då avslöjandet om de sexuella övergrepp som Patrik Sjöberg utsattes för ledde till en mycket viktig debatt. Jag ryser fortfarande när jag tänker på hans mammas uttalande om att hon borde ha förstått och satt stopp för relationen mellan hennes son och hans tränare, och sedan ändrar sig till "Eller kanske inte ändå... Trots all skit fick Patrik ett fantastiskt liv som idrottare på världselitnivå. Utan Viljo hade hans liv antagligen blivit betydligt mer mediokert." Fy, hur kan man tänka så!? Hoppas verkligen att detta uttalande är förvrängt av media för denna syn på sin sons upplevelser är annars rent ut sagt fruktansvärd.
fredag 12 april 2013
Dagens litterära datum - Skönheten och Odjuret
Skönheten och Odjuret har alltid varit en stor favorit hos mig. Jag älskar sagan och dess magi och karaktärer. Barbara Hambly har skapat en modern version av sagan som utspelar sig i dagens New York. Boken blev också en tv-serie som mina föräldrar hängivet följde.
Dagens datum, den 12:e april, är början för boken då huvudpersonen Catherine efter en hemsk upplevelse räddas av "Odjuret", Vincent, och förs ner till hans hemliga slott i New Yorks kloaksystem.
Dagens datum, den 12:e april, är början för boken då huvudpersonen Catherine efter en hemsk upplevelse räddas av "Odjuret", Vincent, och förs ner till hans hemliga slott i New Yorks kloaksystem.
"När Catherine tänkte tillbaka på kvällen den 12 april visste hon att det måste funnits något hon kunnat göra. Det måste funnits något sätt för henne att ta sig ur detta, någon åtgärd hon kunde vidtagit - eller inte vidtagit - för att undvika hela situationen. Det värsta var att hon inte var riktigt säker på vad."
Bild från tv-serien, härifrån |
(Skönheten och Odjuret, s. 7)
torsdag 11 april 2013
Så många böcker, så lite tid!
Åh, det finns så många böcker som jag vill läsa! Så många böcker som man vill klicka hem! Och ibland räcker det med att bara titta på och läsa om alla dessa böcker för att man ska få en massa läsglädje!
De här böckerna är jag extra sugen på att klicka hem just nu:
De här böckerna är jag extra sugen på att klicka hem just nu:
Etiketter:
Deckare,
Facklitteratur,
Sanna historier,
Skräck,
Skönlitteratur,
Thriller
onsdag 10 april 2013
Tarzan - Tarzan, apornas son, av Edgar Rice Burroughs
Den klassiska historien om Tarzan handlar om en man som föds i djungeln. När hans föräldrar dör tas han om hand av apan Kala som gör honom till sin son. Tarzan växer upp som en av aporna och lär sig djungelns hårda regler. Men allt förändras en dag när kvinnan Jane stiger iland i Tarzans djungel...
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag gillade den här även om den var lite seg! Det finns mycket humor men samtidigt mycket eftertanke. Sedan måste man såklart vara medveten om vilken tid den skrevs för det är en hel del rasistiska tankar som dryftas, vilket inte minst framkommer i beskrivningen av de "svarta stammar" som Tarzan möter. Det är även tydligt att tanken om att människan står över djuren var ledande då boken skrevs. Det understryks flera gånger att Tarzan är förmer än både djuren och "de svarta", då han är en vit man vilket helt klart anses vara det ädlaste man kan vara. Så ja, lite kritiska glasögon skadar verkligen inte när man läser boken.
Men humorn gillade jag! Jag blir fortfarande full i skratt när jag tänker på scenen där Janes pappa och en annan vetenskapsman virrat bort sig i djungeln och börjar förföljas av en tiger. De är fullt medvetna om detta men går ändå långsamt för att inte förlora sin värdighet, för "tänk om någon i societeten skulle se dem!". Så istället för att springa går de i sakta mak fram och blir allt mer förfärade ju närmare tigern kommer.
Kärleksdelen mellan Tarzan och Jane var dock stor skämskudde-varning på! Bara själva grejen att Jane är rädd för Tarzan tills hon ser hans stora muskler och blir helt till sig då han räddar hennes liv för det visar ju att han är stark. Hon är genast beredd att ge upp hela sitt liv för att få leva med honom - han är ju stark och vältränad. Att Edgar Rice Burroughs själv reflekterar över detta som primitivt och ologiskt hjälper inte ett dugg, det är lika pinsamt ändå.
Kortfattat tyckte jag om Tarzan men jag tror inte att jag kommer att fortsätta läsa serien, som totalt består av 24st böcker.
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag gillade den här även om den var lite seg! Det finns mycket humor men samtidigt mycket eftertanke. Sedan måste man såklart vara medveten om vilken tid den skrevs för det är en hel del rasistiska tankar som dryftas, vilket inte minst framkommer i beskrivningen av de "svarta stammar" som Tarzan möter. Det är även tydligt att tanken om att människan står över djuren var ledande då boken skrevs. Det understryks flera gånger att Tarzan är förmer än både djuren och "de svarta", då han är en vit man vilket helt klart anses vara det ädlaste man kan vara. Så ja, lite kritiska glasögon skadar verkligen inte när man läser boken.
Men humorn gillade jag! Jag blir fortfarande full i skratt när jag tänker på scenen där Janes pappa och en annan vetenskapsman virrat bort sig i djungeln och börjar förföljas av en tiger. De är fullt medvetna om detta men går ändå långsamt för att inte förlora sin värdighet, för "tänk om någon i societeten skulle se dem!". Så istället för att springa går de i sakta mak fram och blir allt mer förfärade ju närmare tigern kommer.
Kärleksdelen mellan Tarzan och Jane var dock stor skämskudde-varning på! Bara själva grejen att Jane är rädd för Tarzan tills hon ser hans stora muskler och blir helt till sig då han räddar hennes liv för det visar ju att han är stark. Hon är genast beredd att ge upp hela sitt liv för att få leva med honom - han är ju stark och vältränad. Att Edgar Rice Burroughs själv reflekterar över detta som primitivt och ologiskt hjälper inte ett dugg, det är lika pinsamt ändå.
Kortfattat tyckte jag om Tarzan men jag tror inte att jag kommer att fortsätta läsa serien, som totalt består av 24st böcker.
tisdag 9 april 2013
Liebster Blog Award!
Tack så jättemycket till Skrivande för utmärkelsen Liebster Blog Awards!
Tanken är att man ska svara på nio frågor och så skicka awarden vidare till fler bloggare.
1. Vad ville du bli när du var liten?
Oj! Det har varit jättemycket olika saker - skådespelare, författare, arkeolog, journalist, sångare och så vidare.
2. Vad är du idag?
För tillfället student som snart har en kandidatexamen i historia och som om lite mer än ett halvår kan titulera sig som socionom.
3. Vart vill du
helst resa?
Jag har alltid velat se Grekland, men det finns även många andra ställen som jag vill besöka. Det vore ju exempelvis inte helt fel att gå på kinesiska muren.
4. Var ser du dig själv om fem år?
Lycklig och nöjd med livet, arbetandes inom socialt arbete och med alla mina nära och kära omkring mig.
5. Rött eller vitt?
Pratar vi vin så föredrar jag vitt.
6. Sommar eller vinter?
Jag älskar vintern men för tillfället längtar ju varenda liten centimeter av min kropp efter sommar och sol!
7. Skog eller hav?
Skog helt klart. Jag gillar hav också men det är en väldigt speciell känsla med skogar som inte finns någon annanstans.
8. Vad gör dig ledsen?
Alla hemskheter i världen, all ondska som ibland gör att man inte förstår hur människor orkar leva vidare. Allt det där som får en att känna att allting är hopplöst.
9. Vad är det bästa du vet?
Allting som jag älskar, mina nära och kära, att skratta, att läsa, att få vara ledig flera dagar i sträck, att vara i solen, att pyssla, att mysa med tända ljus och allt annat som får mig att bli glad ända in i själen.
Och så ska jag ju då skicka vidare. Jag tror att det är många som redan har fått den här awarden, men jag väljer att skicka vidare den till BokLiz, romeoandjuliet, Nellons bokblogg och Bokmilaskogen. Jag tror att flera av er redan fått den men i sådana fall fick ni en till!
Tanken är att man ska svara på nio frågor och så skicka awarden vidare till fler bloggare.
1. Vad ville du bli när du var liten?
Oj! Det har varit jättemycket olika saker - skådespelare, författare, arkeolog, journalist, sångare och så vidare.
2. Vad är du idag?
För tillfället student som snart har en kandidatexamen i historia och som om lite mer än ett halvår kan titulera sig som socionom.
Häftiga Kinesiska muren vore inte fel att se på riktigt! |
Jag har alltid velat se Grekland, men det finns även många andra ställen som jag vill besöka. Det vore ju exempelvis inte helt fel att gå på kinesiska muren.
4. Var ser du dig själv om fem år?
Lycklig och nöjd med livet, arbetandes inom socialt arbete och med alla mina nära och kära omkring mig.
5. Rött eller vitt?
Pratar vi vin så föredrar jag vitt.
6. Sommar eller vinter?
Jag älskar vintern men för tillfället längtar ju varenda liten centimeter av min kropp efter sommar och sol!
7. Skog eller hav?
Skog helt klart. Jag gillar hav också men det är en väldigt speciell känsla med skogar som inte finns någon annanstans.
8. Vad gör dig ledsen?
Alla hemskheter i världen, all ondska som ibland gör att man inte förstår hur människor orkar leva vidare. Allt det där som får en att känna att allting är hopplöst.
9. Vad är det bästa du vet?
Allting som jag älskar, mina nära och kära, att skratta, att läsa, att få vara ledig flera dagar i sträck, att vara i solen, att pyssla, att mysa med tända ljus och allt annat som får mig att bli glad ända in i själen.
Och så ska jag ju då skicka vidare. Jag tror att det är många som redan har fått den här awarden, men jag väljer att skicka vidare den till BokLiz, romeoandjuliet, Nellons bokblogg och Bokmilaskogen. Jag tror att flera av er redan fått den men i sådana fall fick ni en till!
måndag 8 april 2013
Blå koral, av Louise Boije af Gennäs
Varning för avgörande spoilers!
Blå koral är fortsättningen på Högre än alla himlar och handlar om sex vänner som är mitt i livet. Författaren Sanna och hennes man Victor har nyligen fått sitt första barn Saga ihop och är väldigt lyckliga tillsammans. Det andra gifta paret Stefan och Pella har problem i sitt äktenskap och Pella plågas även av att hennes pappa är sjuk. Stefans lillasyster Liv skördar i denna uppföljare sina framgångar som skådespelerska och är ihop med en regissör som hon egentligen inte känner något för. Och så slutligen Jalle som starkt börjar ifrågasätta allt han tidigare trott på.
Vi får i Blå koral följa gänget genom flera katastrofer och se hur de möter det allra svåraste...
-------------------------------------------------------
Jag är verkligen kluven inför den här boken. Jag gillar visserligen fortfarande att följa de här människorna och se vad som händer dem, men i Blå koral blir det liksom för mycket. Det blir för mycket nedgrottande i katastrofer. Det är katastrof efter katastrof och Boije af Gennäs tycks vika sig dubbel för att verkligen få med alla hemskheter som hände under 2004-2006. Och det blir lite mycket.
Det blir mycket dels för att det känns lite krystat att det här gänget på något sätt ska uppleva allt som händer i världen, 9/11, tsunamin, stormen Gudrun osv, och dels för att det även blir för tungt att läsa. Om det här hade varit en fristående bok och inte en bok i en serie hade jag lagt ner tror jag. Det är för tungt för länge. Visst förstår jag att till exempel tsunamin måste bearbetas i boken, men det blir för mörkt och jobbigt att läsa om när boken är över 600sidor och det inte är mycket annat som händer.
Och sedan detta med att Victor kopierar upp Sannas dagbok efter hennes död och ger ut till hela gänget. Det känns inte okej. Visst förstår jag fascinationen men vem gör så!? Att Victor läser den själv förstår jag, det är trots allt en bit av Sanna som finns där och det är förståeligt att det inte går att låta bli. Men att gå från det till att kopiera upp allting och dela ut! Nej, det känns inte okej.
Sannas död är emellertid intressant för jag har nog inte riktigt tänkt på henne som en medelpunkt för gruppen tidigare, men så fort hon dog var hon tydligen allas bästa vän och själva grunden till att de höll ihop över huvud taget.
I övrigt så rullar faktiskt boken på bra och jag gillar den ju trots alla de här sakerna. Även om jag har svårt för exempelvis Liv och Victor som är så fruktansvärt egotrippade så behåller ändå de andra karaktärerna mitt intresse. Jag förstår att andra stör sig på de ständiga referenserna till det som sker i världen och att detta känns krystat, exempelvis när de pratar politik och liknande. Men jag har faktiskt inte så mycket emot det. För mig känns det mer krystat att de är så engagerade i allting! Själva dialogerna kring de här grejerna stör mig dock inte så mycket.
Jag är som sagt kluven. Jag gillar den men ändå gillar jag den inte. Den vinner på att den är en mellanbok i en trilogi för som ensamstående bok tror jag som sagt inte att den skulle hålla för mig. En okej mellanbok kanske? Jag tänker i vilket fall somhelst läsa sista delen när den kommer!
Blå koral är fortsättningen på Högre än alla himlar och handlar om sex vänner som är mitt i livet. Författaren Sanna och hennes man Victor har nyligen fått sitt första barn Saga ihop och är väldigt lyckliga tillsammans. Det andra gifta paret Stefan och Pella har problem i sitt äktenskap och Pella plågas även av att hennes pappa är sjuk. Stefans lillasyster Liv skördar i denna uppföljare sina framgångar som skådespelerska och är ihop med en regissör som hon egentligen inte känner något för. Och så slutligen Jalle som starkt börjar ifrågasätta allt han tidigare trott på.
Vi får i Blå koral följa gänget genom flera katastrofer och se hur de möter det allra svåraste...
-------------------------------------------------------
Jag är verkligen kluven inför den här boken. Jag gillar visserligen fortfarande att följa de här människorna och se vad som händer dem, men i Blå koral blir det liksom för mycket. Det blir för mycket nedgrottande i katastrofer. Det är katastrof efter katastrof och Boije af Gennäs tycks vika sig dubbel för att verkligen få med alla hemskheter som hände under 2004-2006. Och det blir lite mycket.
Det blir mycket dels för att det känns lite krystat att det här gänget på något sätt ska uppleva allt som händer i världen, 9/11, tsunamin, stormen Gudrun osv, och dels för att det även blir för tungt att läsa. Om det här hade varit en fristående bok och inte en bok i en serie hade jag lagt ner tror jag. Det är för tungt för länge. Visst förstår jag att till exempel tsunamin måste bearbetas i boken, men det blir för mörkt och jobbigt att läsa om när boken är över 600sidor och det inte är mycket annat som händer.
Och sedan detta med att Victor kopierar upp Sannas dagbok efter hennes död och ger ut till hela gänget. Det känns inte okej. Visst förstår jag fascinationen men vem gör så!? Att Victor läser den själv förstår jag, det är trots allt en bit av Sanna som finns där och det är förståeligt att det inte går att låta bli. Men att gå från det till att kopiera upp allting och dela ut! Nej, det känns inte okej.
Sannas död är emellertid intressant för jag har nog inte riktigt tänkt på henne som en medelpunkt för gruppen tidigare, men så fort hon dog var hon tydligen allas bästa vän och själva grunden till att de höll ihop över huvud taget.
I övrigt så rullar faktiskt boken på bra och jag gillar den ju trots alla de här sakerna. Även om jag har svårt för exempelvis Liv och Victor som är så fruktansvärt egotrippade så behåller ändå de andra karaktärerna mitt intresse. Jag förstår att andra stör sig på de ständiga referenserna till det som sker i världen och att detta känns krystat, exempelvis när de pratar politik och liknande. Men jag har faktiskt inte så mycket emot det. För mig känns det mer krystat att de är så engagerade i allting! Själva dialogerna kring de här grejerna stör mig dock inte så mycket.
Jag är som sagt kluven. Jag gillar den men ändå gillar jag den inte. Den vinner på att den är en mellanbok i en trilogi för som ensamstående bok tror jag som sagt inte att den skulle hålla för mig. En okej mellanbok kanske? Jag tänker i vilket fall somhelst läsa sista delen när den kommer!
lördag 6 april 2013
Rapunzel - The one with all the hair, av Wendy Mass
Rapunzel blir kidnappad av en elak häxa och fångad i ett torn. Hennes föräldrar har ingått en pakt med häxan som innebär att Rapunzel tillhör henne. Samtidigt i närheten av tornet får vi följa prins Benjamin som försöker bli en riktig prins. En dag hör han Rapunzels sång och deras vägar möts...
-------------------------------------------------------------------
Jag hade kanske lite för stora förhoppningar på den här boken. Det är en av de första fairytale retellings som jag läser och den imponerade inte i någon högre grad.
Jag gillar visserligen konceptet men det känns ändå som att storyn faller platt. Och det är inte för att man vet vad som komma skall, utan mer en känsla av att även Wendy Mass vet vad som komma skall och desperat försöker fylla ut berättelsen fram tills slutet trots att det inte finns så mycket mer att säga.
Jag störde mig också en del på Rapunzel och Benjamins ålder. De är runt tretton år gamla och det sätter också tonen på berättelsen, som ganska ofta är rätt barnslig. Samtidigt känns det för mig väldigt fel att det pratas så mycket om kärlek och giftermål när det faktiskt handlar om barn. De är knappt tonåringar än och ändå diskuteras bröllop. Detta gör också att det känns lite krystat när Rapunzel och Benjamin ska få någon sorts gnista mellan sig. Det känns bara så fel.
Nej, detta var faktiskt inget vidare. Det var inte min kopp te helt enkelt, men kanske är det bättre om man är närmare Rapunzel och Benjamin i ålder.
-------------------------------------------------------------------
Jag hade kanske lite för stora förhoppningar på den här boken. Det är en av de första fairytale retellings som jag läser och den imponerade inte i någon högre grad.
Jag gillar visserligen konceptet men det känns ändå som att storyn faller platt. Och det är inte för att man vet vad som komma skall, utan mer en känsla av att även Wendy Mass vet vad som komma skall och desperat försöker fylla ut berättelsen fram tills slutet trots att det inte finns så mycket mer att säga.
Jag störde mig också en del på Rapunzel och Benjamins ålder. De är runt tretton år gamla och det sätter också tonen på berättelsen, som ganska ofta är rätt barnslig. Samtidigt känns det för mig väldigt fel att det pratas så mycket om kärlek och giftermål när det faktiskt handlar om barn. De är knappt tonåringar än och ändå diskuteras bröllop. Detta gör också att det känns lite krystat när Rapunzel och Benjamin ska få någon sorts gnista mellan sig. Det känns bara så fel.
Nej, detta var faktiskt inget vidare. Det var inte min kopp te helt enkelt, men kanske är det bättre om man är närmare Rapunzel och Benjamin i ålder.
fredag 5 april 2013
Livrädd, av S.J. Bolton
Den unga kriminalpolisen Lacey Flint skickas ut undercover när en våg av självmord sker på Cambridges universitet. Men är det verkligen självmord eller är det någon som får dessa människor att under de mest hemska omständigheter ta sina liv? Laceys arbete byts snart ut i en mardröm när det står klart att det är hon som kan bli nästa offer...
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag fastnade direkt! Redan vid första sidan hade jag svårt att lägga ifrån mig boken! Vi kastas genast in i handlingen och efter det är det svårt att inte fundera över hur allting ligger till och hur det ska sluta. Handlingen rusar dessutom framåt i ett spännande tempo som inte låter läsaren känna sig lugn ens för en sekund. Och jag älskar't! Jag ryser med Lacey, flämtar till när något oväntat händer och kastar snabba blickar omkring mig när Evi blir iakttagen i sitt eget hem.
Bolton leder oss också genom miljön på universitetet på ett bra sätt eftersom att vi får följa Lacey som också är ny i detta sammanhang. Det är ett klassikt men likväl bra sätt för läsaren att få lära känna omgivningarna.
Livrädd är en uppföljare till Nu ser du mig som är den första boken om kriminalpolisen Lacey Flint. Jag har inte läst den första boken men tyckte inte att det var något större problem. Det enda som kändes lite klurigt var relationen mellan Lacey och Joesbury som jag inte riktigt fick grepp om. Men det gjorde mig mest intresserad av att läsa den första boken i serien också!
Själva lösningen på mysteriet hade nog kunnat bli för överdrivet om det inte vore för Boltons skicklighet i att berätta och förklara motiv och omständigheter. Jag sväljer det och tycker i slutet att Bolton lagt ut lagom mycket ledtrådar under bokens gång. Vi får misstänka och lista ut en del men samtidigt håller Bolton på andra saker till exakt rätt tidpunkt.
Deckare är överlag inte min favoritgenre men den här tyckte jag riktigt bra om och jag vill definitivt läsa mer om Lacey Flint!
Tack så jättemycket till Modernista för recensionsexet!
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag fastnade direkt! Redan vid första sidan hade jag svårt att lägga ifrån mig boken! Vi kastas genast in i handlingen och efter det är det svårt att inte fundera över hur allting ligger till och hur det ska sluta. Handlingen rusar dessutom framåt i ett spännande tempo som inte låter läsaren känna sig lugn ens för en sekund. Och jag älskar't! Jag ryser med Lacey, flämtar till när något oväntat händer och kastar snabba blickar omkring mig när Evi blir iakttagen i sitt eget hem.
Bolton leder oss också genom miljön på universitetet på ett bra sätt eftersom att vi får följa Lacey som också är ny i detta sammanhang. Det är ett klassikt men likväl bra sätt för läsaren att få lära känna omgivningarna.
Livrädd är en uppföljare till Nu ser du mig som är den första boken om kriminalpolisen Lacey Flint. Jag har inte läst den första boken men tyckte inte att det var något större problem. Det enda som kändes lite klurigt var relationen mellan Lacey och Joesbury som jag inte riktigt fick grepp om. Men det gjorde mig mest intresserad av att läsa den första boken i serien också!
Själva lösningen på mysteriet hade nog kunnat bli för överdrivet om det inte vore för Boltons skicklighet i att berätta och förklara motiv och omständigheter. Jag sväljer det och tycker i slutet att Bolton lagt ut lagom mycket ledtrådar under bokens gång. Vi får misstänka och lista ut en del men samtidigt håller Bolton på andra saker till exakt rätt tidpunkt.
Deckare är överlag inte min favoritgenre men den här tyckte jag riktigt bra om och jag vill definitivt läsa mer om Lacey Flint!
Tack så jättemycket till Modernista för recensionsexet!
torsdag 4 april 2013
Första kvartalsrapporten: Bröderna Grimms 2013
Illustration av Rapunzel/Persilja |
Recensioner av 7st sagor av dem, nämligen:
Det järnbeslagna hjärtat
Tummeliten
Hittefågel
Jungfru Persilja
Anden i flaskan
Det blåa ljuset
Doktor Allvetande
Jag har även läst två sagor som återberättats i serien Mormor berättar all världens bästa sagor:
Tummetott
Grodprinsen
Illustration av Grodprinsen |
Jag har även läst Rapunzel - The one with all the hair, av Wendy Mass och det kommer en recension på den så småningom!
onsdag 3 april 2013
Kvartalsrapport: Litterära nyårslöften
Första kvartalet av 2013 har passerat och såhär går det med mina nyårslöften:
Läsa 50st böcker som står olästa i mina bokhyllor
4/50
1. Lyckans hjul, av Kajsa Ingemarsson
2. Revolutionary road, av Richard Yates
3. Ljusets dotter, av Elisabet Nemert
4. Blå koral, av Louise Boije af Gennäs
Läsa 5 böcker på norska
0/5
Tillkommit har också att läsa fem klassiker under 2013 och även nyligen Kaosutmaningen (som gäller från 1 mars) och såhär ser det ut med dessa två:
Klassiker
1/5
1. Anna Karenina, av Lev Tolstoj
Kaosutmaningen
9/35
1. Läs en bok vars originaltitel är på svenska.
Glada hälsningar från Missångerträsk, av Martina Haag
2. Läs en bok som är skriven av en nu avliden författare.
Tarzan - Tarzan, apornas son, av Edgar Rice Burroughs
6. Läs en bok vars titel består av tre ord.
Den tusende gången, av Ulrika Olson och Anna Lytsy
9. Läs en bok som har över 600 sidor.
Blå koral, av Louise Boije af Gennäs
11. Läs en bok vars omslag är mestadels rosa.
Rapunzel - the one with all the hair, av Wendy Mass
16. Läs en bok som har färre än 300 sidor.
Kalligrafi för nybörjare, av Bitte Holmström
29. Läs en debutroman.
Kvinnohuset, av Camilla Lagerqvist
30. Läs en fristående bok.
Gilla Hata horan, av Johanna Nilsson
31. Läs en bok utan människor på omslaget.
Textning - Grundbok i kalligrafi, av Lars Laurentii
Jag ska ju också recensera alla böcker jag läser och det har jag hittills gjort, om de inte recenserats beror det på att de ska bli det eller att jag redan läst boken tidigare och då recenserat den.
Läsa 50st böcker som står olästa i mina bokhyllor
4/50
1. Lyckans hjul, av Kajsa Ingemarsson
2. Revolutionary road, av Richard Yates
3. Ljusets dotter, av Elisabet Nemert
4. Blå koral, av Louise Boije af Gennäs
Läsa 5 böcker på norska
0/5
Tillkommit har också att läsa fem klassiker under 2013 och även nyligen Kaosutmaningen (som gäller från 1 mars) och såhär ser det ut med dessa två:
Klassiker
1/5
1. Anna Karenina, av Lev Tolstoj
Kaosutmaningen
9/35
1. Läs en bok vars originaltitel är på svenska.
Glada hälsningar från Missångerträsk, av Martina Haag
2. Läs en bok som är skriven av en nu avliden författare.
Tarzan - Tarzan, apornas son, av Edgar Rice Burroughs
6. Läs en bok vars titel består av tre ord.
Den tusende gången, av Ulrika Olson och Anna Lytsy
9. Läs en bok som har över 600 sidor.
Blå koral, av Louise Boije af Gennäs
11. Läs en bok vars omslag är mestadels rosa.
Rapunzel - the one with all the hair, av Wendy Mass
16. Läs en bok som har färre än 300 sidor.
Kalligrafi för nybörjare, av Bitte Holmström
29. Läs en debutroman.
Kvinnohuset, av Camilla Lagerqvist
30. Läs en fristående bok.
Gilla Hata horan, av Johanna Nilsson
31. Läs en bok utan människor på omslaget.
Textning - Grundbok i kalligrafi, av Lars Laurentii
Jag ska ju också recensera alla böcker jag läser och det har jag hittills gjort, om de inte recenserats beror det på att de ska bli det eller att jag redan läst boken tidigare och då recenserat den.
tisdag 2 april 2013
Överraskning i brevlådan från Modernista!
Jag har aldrig tidigare fått recensionsexemplar utan att be om dem på något sätt men förra veckan fick jag helt oväntat hem en avi från posten och när jag hämtade ut paketet visade det sig vara Mo Hayders nya bok Ritual! Otroligt uppskattat!
Tack så jättemycket Modernista för recensionsexet!
En väldigt glad bokbloggare här - Check!
Tack så jättemycket Modernista för recensionsexet!
En väldigt glad bokbloggare här - Check!
Adlibris beskriver boken såhär:
"Tre meter under vattenytan i Bristols hamn sluter polisdykaren Flea Marley sina fingrar om en avhuggen människohand. Dagen därpå återfinns även den andra handen - också den amputerad - och omständigheterna tyder på att offret fortfarande var vid liv när händerna avlägsnades.
Kriminalkommissarie Jack Caffery, nyligen inflyttad från London, får i uppdrag att utreda fallet. Sökandet efter offret leder honom och Flea till de mörkaste delarna av Bristol, en undre värld av drogmissbruk och misär där en uråldrig ondska tycks ha vaknat till liv.
Samtidigt hemsöks Flea av minnet av sina föräldrars tragiska död i en dykolycka två år tidigare.
Ritual är den första romanen i Mo Hayders Walking Man-serie."
måndag 1 april 2013
Läst i Mars 2013
- Glada hälsningar från Missångerträsk, av Martina Haag
- Kvinnohuset, av Camilla Lagerqvist
- Från Astrid till Lindgren, av Vladimir Oravsky, Kurt Peter Larsen och en anonym författare
- Den tusende gången, av Ulrika Olson och Anna Lytsy
- Eva&Adam - En midsommarnattsmardröm, av Måns Gahrton och Johan Unenge
- Blå koral, av Louise Boije af Gennäs
- När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var, av Jessica Andersson
- Gilla Hata horan, av Johanna Nilsson
- Kalligrafi för nybörjare, av Bitte Holmström
- Textning - Grundbok i kalligrafi, av Lars Laurentii
- Rapunzel - the one with all the hair, av Wendy Mass
- Tarzan - Tarzan, apornas son, av Edgar Rice Burroughs
Antal böcker lästa: 12st
Skönlitteratur: 8st
Facklitteratur: 4st
Barn- och ungdomslitteratur: 3st
Pocket: 4st
Inbundna: 8st
Omläsningar: 1st
Svenska: 11st
Engelska: 1st
Annat språk: -
Kvinnliga författare: 8st
Manliga författare: 4st
Manliga författare: 4st
Köpt själv/fått i present: 7st
Lånat på biblioteket/av vän: 5st
Lånat på biblioteket/av vän: 5st
Antal sidor lästa: 2 637 sidor
De två böcker jag tyckte bäst om var: Glada hälsningar från Missångerträsk och När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)