tisdag 30 april 2013

Onda flickor, av Alex Marwood

En sommardag träffas elvaåriga Jade och Bel för första gången och ingen av dem kan ana vilka ödesdigra konsekvenser det får. Samma sommar döms de båda till fängelse för mord. Tjugofem år senare möts de igen, nu med nya identiteter och nya liv. De skulle båda göra vad som helst för att dölja vilka de egentligen är...
---------------------------------------------------------------------------------------

Jag älskade Onda flickor! Karaktärerna, miljöerna, upplägget - allt! Jag började läsa på morgonen och på kvällen läste jag sista sidan för det gick verkligen inte att lägga ner boken. Jag var tvungen att få reda på vad som hänt och hur det skulle gå för Jade och Bel, även om man såklart är kluven inför dem på samma gång.

Boken för en intressant diskussion kring skuld och ondska som inte är fullt så svartvit som den skulle kunna vara. Det är också intressant hur författaren utforskar barns oskuldsfullhet och låter oss se både argument för och emot. Det är svårt att släppa boken och jag tänker fortfarande på främst diskussionen kring ondska. Vad är ondska och kan barn vara alltigenom onda? Kan barn vara onda överhuvudtaget?

Jag gillade också hur vi följer både nutid och dåtid. Vi får såklart snabbt veta att Jade och Bel blev dömda för mord men vi får vänta länge och väl innan vi faktiskt får veta vad som hände den där sommardagen när en fyraårig flicka dog. Det är bra att det dras ut lite på det. Man förstår ju rätt snabbt att det måste vara ganska hemska saker de blev dömda för eftersom att de tycks vara så ihågkomna av allmänheten så många år senare. Detta gör ju att vi inte riktigt vet hur vi ska förhålla oss till huvudpersonerna, man är liksom osäker på om man vågar sympatisera med dem eftersom att man inte vet vad som faktiskt hände. Barn som dödar andra barn är såklart ett fruktansvärt svårt ämne och huruvida barn överhuvudtaget kan kallas onda är ett intressant inslag som färgade mycket att min syn på karaktärerna Jade och Bel.

En riktigt bra bok som gav mig en och annan rysning men främst mycket funderingar kring ondska och ämnet barn som dödar barn. Absolut läsvärd!

Och ett stort tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar