fredag 20 september 2013

En ros till Rasmus

Benjamin och Rasmus i serien Torka aldrig tårar utan handskar

För ett par veckor sedan skrev Jonas Gardell på facebook att en anonym person som kallat sig Benjamin, skänkt en rosbuske till Koppom tillägnad Rasmus. Jag tyckte det här var så himla fint gjort. Som ett minnesmärke över HIV-epidemins alla offer. Men samtidigt också som ett tecken på all kärlek som Gardell beskriver i sin trilogi Torka aldrig tårar utan handskar.

Jag har inte riktigt kunnat släppa det, utan tänker på det då och då. Jag blir alltid lite varm inombords och tycker att det här är ett tecken på hur böcker faktiskt kan förändra och stanna kvar i människors sinnen långt efter att de blivit lästa. Det är hur som helst ett tydligt tecken på att Gardell verkligen lyckats beröra med sina böcker som helt klart blivit svenska klassiker.

5 kommentarer:

  1. Kommer ihåg när han skrev det, så otroligt fyllt av mening och känslor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja verkligen! Känner att jag blir lite rörd varje gång jag tänker på det.

      Radera
  2. Så himla fint! Jag hoppas och tror att den här triologin kommer läsas lång tid framöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror jag också! Förhoppningsvis kommer de läsas och diskuteras i framtiden också.

      Radera