Nya kontakter, av Sophie Kinsella

Poppy är på sin möhippa. Men när brandlarmet går bryter full panik ut och i kalabaliken tappar hon sin förlovningsring. En mycket dyr smaragdring. Som är arvegods och aldrig kan ersättas. Poppy får panik - hur ska hon någonsin kunna berätta vad som hänt för sin fästman?

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu har jag då läst min första bok av Kinsella. Jag är inte överdrivet imponerad. Visst, det är en rolig bok och flera gånger skrattade jag, men den stannar knappast kvar någon längre stund utöver att jag nu nervöst kollar min nya förlovningsring stup i kvarten för att se om den är kvar. Hemska tanke att tappa bort den! Där förstår jag sannerligen Poppys panik!

Överlag flyter handlingen på bra, men sen någonstans i mitten av andra delen blir det plötsligt ett helt ologiskt fokus på en företagskonflikt som Poppy egentligen inte har sådär värstans mycket med att göra. Jag blev här väldigt uttråkad och det kändes mest som en avstickare som inte alls hade varit nödvändig eller åtminstone hade kunnat förkortats avsevärt.

Jag blir också förundrad över hur beroende Poppy är av sin mobil. Visserligen skulle jag känna mig lite borta utan min mobil men att anse det vara sitt allra innersta är väl lite väl. Jag skulle såklart tycka att det var krångligt att dela mobil med någon, men jag skulle förmodligen inte känna det som att jag delade underklädeslåda. Så privat är det inte riktigt.

Vad är förresten Poppy för namn? Aldrig hört förr vad jag kan minnas.

Nu låter det visst som att jag hatade boken. Det gjorde jag inte. Det var en helt okej bok i sin genre med undantag av den onödigt långa företagsskandalen. Men skulle jag rekommendera den? Nja...?