Andra kvartalsrapporten för nyårslöftena



Nu har halva 2016 gått (okej lite mer) och det är därmed dags för den andra kvartalsrapporten för mina litterära nyårslöften. Det går inte superbra framåt måste jag säga. Men okej under omständigheterna ändå.

Det här är då mina nyårslöften för 2016:

1. Läsa 100st böcker

Hittills har jag läst 39st böcker och det är alltså 61st böcker kvar. Jag har läst ungefär 40% av vad jag tänkt hinna med under året och det är ju inte helt i takt med målet. Förhoppningsvis blir hösten bättre.

Bildkälla

2. Läsa 30st hyllvärmare

 Jag har läst 10st hyllvärmare hittills i år och behöver alltså läsa ytterligare 20st för att klara av detta nyårslöfte. Det känns som en bra målsättning men kanske inte så troligt att det går att genomföra.



3. Läsa 5st klassiker

Efter att halva tiden passerat har det blivit noll och inga klassiker lästa. Skärpning!



4. Göra minst en Författare i fokus

 Hittills har jag inte påbörjat någon författare i fokus, så det får jag ju dra igång nu i höst om jag ska hinna med.



5. Göra minst ett Historietema

Ett historietema är påbörjat med svenskt 1700-tal i fokus och där är jag precis i slutet. Ska egentligen mest stämma av lite.

Glasblåsarns barn av Maria Gripe

På en marknad i 1800-talets Småland försvinner glasblåsarns barn Klara och Klas. Deras föräldrar är förtvivlade men inte ett spår finns av barnen. Klara och Klas har blivit tagna av Härskaren som för dem till sitt slott som en gåva till Härskarinnan. Men Härskarinnan tröttnar snart på barnen och de blir ensamma och övergivna.
-----------------------------------------------------------------------------------------

Det var så mysigt att läsa om Glasblåsarns barn! Det var länge sedan jag läste den, jag måste nog ha varit liten, men mycket är som jag minns det. Maria Gripe skriver med ett sådant härligt språk, lite trolskt och mysigt. Och hon proppar texten med underbar symbolik som jag kan gå och fundera över även efteråt. Hon har även ett sätt att få in visdomsord i berättelsen som gör att jag gärna läser om boken även som vuxen. Boken känns mystisk på något sätt och det står så mycket mellan raderna att jag gärna hade velat veta exakt vad Maria Gripe hade för tanke med allting. Men samtidigt gillar jag att den känns aningen underlig och att budskapen i boken känns lite dunkla.

Det är mycket klassiska markörer för en saga och berättelsen rullar på i ett bra tempo. Egentligen är själva händelseutvecklingen ganska enkel men detaljerna och utsmyckningen av historien kommer fram då vi ständigt byter perspektiv. Tillsammans berättar alla bokens karaktärer en mycket intressant historia och det är ett gott val av Maria Gripe att inte endast skildra historien ur Klara och Klas perspektiv.

Karaktärerna är också ett väldigt lyckat element i boken. De har ett sådant djup och så mycket olika sidor. De är överraskande mångfasetterade för att figurera i en barnbok! Jag fastnar kanske främst för den dystra Härskarinnan som skulle kunna få en helt egen bok. Hon som får alla sina önskningar uppfyllda av Härskaren att hon inte längre har någon vilja att önska mer. Och korpen Kloke som ser det goda med ena ögat och det onda med det andra, men blivit av med det onda ögat och därför inte kan se världens ondska utan bara en platt verklighet där endast det goda skildras.

Modernista har också lyckats göra en väldigt fin utgåva av boken. Jag gillar det lila och de vackra original illustrationerna. Man har också valt en bra bild för omslaget som tar oss direkt till bokens tydligaste "point of no return" då Härskaren rövar bort Klara och Klas på marknaden.

Maria Gripe har skrivit underbara barnböcker och Glasblåsarns barn är nog en av mina favoriter. Det är en vacker saga med väldigt mycket djup. Boken äger en gåtfullhet som både får mig att mysa och att rysa.


Stort tack till Modernista för recensionsexemplaret!

---

Glasblåsarns barn. Författare: Maria Gripe. Förlag: Modernista (2016)
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Andra som recenserat boken är bland annat Carolina läser, Beas bokhylla, Vargnatts bokhylla och Snowglitter.

Sommarens 20 snabba

Enligt O har gjort en sådan där 20 snabba-lista igen, som vi alla ju älskar. Det här var flera veckor sedan men seg som jag är så kör jag den nu istället. Det får bli som en liten utvärdering av sommaren istället.

strut eller bägare? Jag drar till med bägare men egentligen är strut också bra. Vissa strutar är ju dock inte alls goda så bägare är ju mer ett safe card.

rosévin eller bubbel? I vanliga fall rosévin, den här sommaren har det dock inte blivit något av de.

Allsång på Skansen eller Lotta på Liseberg? Jag ser ju inte på något av det, tycker mest det är långtråkigt. Men måste jag välja blir det Allsång på Skansen.

hav eller sjö? Sjö känns mysigare på något sätt.

pocket eller e-bok? Pocket eftersom jag föredrar att läsa böcker i fysisk form.

deckare eller feelgood? Deckare är ju inte alls min genre egentligen.

fotbolls-EM eller OS? Som att välja mellan pest eller kolera. Får ta OS eftersom det i alla fall erbjuder lite större variation.

tegelstenar eller tunnisar? Det beror väl på hur tunna tunnisarna är men överlag föredrar jag korta böcker framför långa.

Livet efter dig eller Independence Day 2? Vill se!

Zlatan eller Ronaldo? Känner att jag absolut inte har någon åsikt i detta. Som att välja mellan två myror som står på en sten. Det kvittar mig verkligen lika.

sol eller skugga? Så skönt att sitta i skuggan en varm sommardag!

film eller tv-serie? Båda?

blåbär eller hallon? Hallon är ju underbara! Blåbär är nästan lika bra, men inte riktigt.

Bruce Springsteen eller Håkan Hellström? Återigen känner jag att jag inte riktigt har en åsikt, men kanske lutar det liiite åt Håkan ändå.

originalpocket eller filmomslag? Originalpocket givetvis!

nytt eller gammalt? Jag vill säga nytt för det känns mer spännande men jag är ju en person som gillar att läsa om böcker så jag får ändå mer sanningsenligt säga gammalt.

slalomläsning eller en i taget? Slalomläsning! Så bra att kunna känna efter vilken känsla man vill ha just nu i denna stund och därefter välja mellan de två eller tre böcker man läser just nu.

Facebook eller Instagram? Har inte ens Instagram så får väl ta Facebook.

skratta eller gråta? Att skratta är ju härligt!

getingar eller myggor? Myggor verkar oftast inte gilla mig så jag blir inte så attackerad av dem.

Längtar!

Jag är så taggad på att se Me before you och väntar därför ivrigt på att den ska släppas på dvd. Det har inte riktigt varit möjligt för oss att se den på bio så därför tänkte jag istället köpa den när den väl släpps. Jag har faktiskt inte hört så mycket om den, kanske är det för att jag varit lite bortkopplad från hela bokbloggssfären under sommaren? Har ni sett den? Vad tyckte ni, var den bra? Var det en bra tolkning av boken?

Min förhoppning är att filmen är bra och att den i alla fall är hyffsat lik boken. Jag vet inte riktigt varför men jag har fått en känsla av att den inte ska vara så trogen boken och är nog därför rätt överseende om det brister lite på den punkten. Jag tänker mig att filmen ändå är bra men det återstår såklart att se...

Forsättningen på Sekten på Dimön!

Storytel är bra att ha för sådana som mig som lallar runt mycket i min egna lilla värld och plötsligt blir helt chockad över att en viss författare släppt en ny bok eller att en ny del av en serie jag följer släppts. Jag tycks aldrig snappa upp sådant här i god tid. Jag vet inte varför men så är läget. Storytel är här en räddare i nöden då jag här ganska snabbt kan se i alla fall deras nyheter där en hel del nytt finns också.

Nu idag upptäckte jag att det kommit en ny bok om sekten ViaTerra. Den första boken, Sekten på Dimön, tyckte jag var väldigt spännande så det känns givet att även läsa (lyssna till?) Sekten som återuppstod. Sofia försöker här hitta tillbaka till sitt gamla liv efter att ha levt tillsammans med ViaTerra under lång tid. Sektens ledare Franz Oswald sitter i häktet i väntan på sin rättegång och gör allt han kan för att hämnas på Sofia.

Sekten som återuppstod kommer definitivt att spelas på Storytel hos mig framöver!

Läst i Juni och Juli 2016

Det får bli ett kombinerat inlägg för juni och juli för det har inte lästs mycket kan jag lova! När jag satte mig och försökte komma ihåg vad jag läst kom jag fram till att det nog inte blev något i juli - ingenting! Inte en enda liten pyttebok! I alla fall inte vad jag kan komma ihåg. Det har varit så himla fullt upp med allting annat kring lilla trollet så nada blev det. Förhoppningsvis aningen bättre i augusti. Så här nedan har vi sammanställningen av juni och juli fast det egentligen bara är juni.

Juni 2016

•  Genom paradiset på en spikmatta av Jannice Eklöf
• Den mörkaste hemligheten av Alex Marwood
• Bucketlist av Katrin Zytomierska

Antal böcker lästa: 3st

Antal sidor lästa: 867 sidor

Pocket: -

Inbundna: 1st

Ljudbok: 2st
E-bok: -

Omläsningar: -

Svenska: 3st

Engelska: -

Annat språk: -

De två böcker jag tyckte bäst om var: Genom paradiset på en spikmatta och Den mörkaste hemligheten.

Och med nyårslöftena ser det ut såhär efter att juni och juli passerat:

Om jag ska hinna med nyårslöftena så är det alltså 61st böcker kvar att läsa, varav 20st ska vara hyllvärmare och 5st ska vara klassiker. Det börjar bli lite ont om tid.

Okej George R.R. Martin, nu får du din sista chans

Okej jag erkänner. Jag tyckte inte om Game of Thrones förut. Jag tyckte att den var tråkig. De bara malde på och så hände det bara saker i slutet av säsongen. Det bara pratades varvat med helt omotiverade avklädda scener. Och okej, jag erkänner. Jag ändrade mig. Jag har försökt se Game of Thrones tre gånger tror jag. Om jag minns rätt försökte jag med både första och andra säsongen men nej. Det var så tråååååkigt. Jag insåg ju rent objektivt att serien var bra och välgjord men jag brydde mig aldrig om karaktärerna. Men efter enträgna försök så fastnade jag faktiskt tredje gången. Då kom jag vidare till tredje säsongen och så rullade det på.

Och nu är jag fast. Jag älskar Game of Thrones. Det är riktigt, riktigt jobbigt att vänta in nästa säsong. Jag har som alla andra mina favoriter och hejar intensivt på dem och håller tummarna för att det inte är just de som offras i nästa avsnitt.

MEN. Det finns ju böcker också såklart.

Jag har läst första boken. Men det blev en del skummande av en del partier. Det var samma sak där. Den var så tråååååkig. Min upplevelse av den var att det var alldeles för mycket folk och mest ett himlans massa klagande från Tyrion om att han var dvärg. Jag fastnade inte för någon karaktär (inte ens Starks!!) och klarade faktiskt inte av att läsa vidare.

Oftast är ju boken bättre än filmen så att säga, så därför har det här gnagt i mig lite. Nu när jag och sambon precis sett klart sjätte säsongen så har jag bestämt mig för att ge George R. R. Martin en sista chans. Jag ska försöka läsa första boken en gång till. Är den bra läser jag vidare och är den fortfarande tråkig så kommer jag väl inte ens igenom den antar jag.

Jag har försökt underlätta och har därför beställt den i storpocket för att det ska vara lite mer läsvänligt. Förra gången läste jag den i pocket och det var så litet och otympligt eftersom boken blir en kloss på grund av längden. Därför tror jag att det blir bättre med ett större format. Och jag kör på svenska. Jag vet att många förmodligen protesterar och tycker att den är så mycket bättre på originalspråk men jag tänker att den måste flyta så lätt som möjligt i början för att jag inte ska tröttna på den igen så jag kör på svenska.

Nu återstår att se hur det går och om George R. R. Martin imponerar lika mycket på mig som på alla andra.

Full rulle hela sommaren!

I vår lilla familj har det varit full rulle hela sommaren med flytt och långledighet stavad gemensam föräldraledighet. Det har inte funnits så mycket tid över till bloggen och inte för läsandet heller faktiskt. Nu är det ju dock lite höstluft ute och vardagen har kommit tillbaka och således även lite mer tid för både böcker och bloggandet. Jag tycker att det ofta blir såhär på sommaren att bloggen får ligga i ide lite. Och jag inbillar mig att det inte bara gäller mig utan att många andra också tar lite semester från bloggandet över sommaren. Ibland behöver man det för att det ska kännas roligt.

Jag sa att det inte blivit mycket läst i sommar men det är faktiskt inte helt och hållet sant. Det har blivit en himlars massa bilderböcker lästa för lilla trollet. Eller massa och massa, det är ju ett begränsat antal som lästs en himla massa gånger. Aldrig hade jag nog trott att så lite text kunde göra mig så lycklig. Även om det inte blivit så många andra böcker lästa så har de här stunderna varit bland de bästa litterära stunder jag haft. Jag älskar bilderböckernas tid men ser också fram emot att i framtiden få läsa alla mina barndoms klassiker tillsammans med mitt lilla troll. Det blir grejer det.

Hoppas att ni haft en underbar sommar allihopa!

Ni missar väl inte?

Idag kommer Angelica Ström ha sitt sommarprat. Hon är speciallärare och dotter till Katarina Taikon.

Hon beskriver sitt sommarprat såhär:

"Mitt Sommar skall handla om att känna sig identitetslös, eller rättare sagt berövas sin identitet. Det skall handla om att sakta men säkert bli vän med sin bakgrund och till slut våga stå för vem man är."

Bild från Sveriges Radios hemsida

#TBT Recensioner x 2

Den 11 augusti har det inte skrivits mycket på bloggen faktiskt. Endast två inlägg, det ena 2012 och det andra 2015.

2012 var jag mitt inne i min genomläsning av Moa Martinson och därför ploppade det upp en recension av hennes Kyrkbröllop 11 augusti. Det känns som att det var länge sedan jag hade Moa Martinson som Författare i fokus. Jag upptäckte verkligen henne som författare då! Just Kyrkbröllop var dessutom en av mina favoriter.

"Kyrkbröllop är riktigt, riktigt bra. Bättre än Mor gifter sig! Moa Martinson visar här tydligt att hon utvecklats som författare och bättre kan disponera en historia. Underbar läsning!"

Förra året var det också en recension som skrevs 11 augusti - denna gången Barfotaflickan av Katerina Janouch. Jag var inte så jätteimponerad. Jag tror att just denna del i serien blev lite för mycket av de delar som jag tycker mindre om i serien om Cecilia Lund. Ibland blir det lite för orealistiskt helt enkelt.

"Överlag i serien så bryter hon sekretessen ständigt och tycks av någon märklig anledning alltid träffa andra yrkesutövare som inte heller vill utföra sitt jobb professionellt utan också bryter sekretessregler och liknande utan rimlig orsak. Men just i Barfotaflickan känner jag nog mest att nej, det är kanske inte så troligt att Cecilia springer på det ena mysteriet efter det andra."