onsdag 17 april 2013

Ritual av Mo Hayder

I vattnet vid Bristols hamn hittar polisdykaren Flea Marley en avhuggen hand och detta blir början på en polisutredning som avslöjar en chockerande värld där allt har ett värde. Flea får samarbeta med kriminalkommissarien Jack Caffery och tillsammans leds de ner i Bristols undre värld.
--------------------------------------------------------------------------------------------------

Ritual är den första boken i en trilogi, Walking Man-serien. Hayder lägger upp en spännande story som döljer mörka hemligheter som verkligen fascinerar mig och gör att jag vill läsa mer. Men själva utförandet är emellertid inte min kopp te. Jag blir lite uttråkad och har svårt att behålla intresset trots att själva storyn är så pass intressant som den ju ändå är. Jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är som gör att jag upplever boken vara lite långtråkig men det har med själva utförandet att göra och inte berättelsen i sig för den är riktigt bra.

Hayder ger oss ganska tidigt i historien lite hintar om vad det kan röra sig om och det gillar jag! Det är mycket svart magi och magiskt tänkande som verkligen känns intresseväckande och det är främst detta som gör att jag gillar boken. Det är vidare snygga växlingar mellan dåtid och nutid, samt mellan olika personer i boken. Jag gillar att vi möter både poliser och offer på detta sätt, vilket på ett bra sätt ger oss en bättre inblick i den värld som Hayder målar upp där häxeri och annat spännande (och vidrigt) inte är helt obekant.

Flea Marley och Jack Caffery som vi främst följer både gillar jag och inte. Jag tycker om Flea och hur vi lär känna henne genom hennes minnen av sina föräldrars död som jag antar kommer att utforskas vidare i de senare delarna av serien. Caffery är jag inte riktigt lika förtjust i som person och jag har överlag väldigt svårt för det han gör och hans sätt att tänka. Han framstår kort sagt som ganska osympatisk.

Överlag tycker jag att det här är en bra och spännande bok men kanske inte fullt ut min kopp te. Berättelsen är i grunden jättebra men något gör att jag ibland blir smått uttråkad, men då ska också tilläggas att just deckare inte är den genre jag gillar bäst.
Först tänkte jag nog säga att boken var "okej", men jag ska nog ändå säga "bra" eftersom att storyn i sig är genomarbetad och intressant.

Stort tack till Modernista för recensionsexet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar