---------------------------------------------------------------------------------------------------
En tesked jord och hav är en vacker historia med ett vemod som växer sig starkare ju längre berättelsen går. Det är också lite osäkert vad som faktiskt hänt med Mahtab och tvillingarnas mamma vilket jag gillar. Visst kanske vi rätt tidigt kan lista ut hur det inte är och gissa vad som snarare är troligt men vi får ändå följa Saba till slutet innan allting blir helt tydligt. Det som jag verkligen fångades av, och som är bokens stora behållning, är miljöbeskrivningarna. Jag kände dofterna, såg färgerna och kunde smaka maten. Nayeri kan verkligen beskriva omgivningar och få dem att kännas verkliga för läsaren. Det var som att sjunka in i en annan värld varje gång man lyfte upp boken, lika fascinerande varje gång.
Bokens stora nackdel enligt mitt tycke är att det blir lite väl många namn och lite väl segt ibland. Nayeri hänger kvar lite väl länge vid vissa händelser och beskriver andra lite väl snabbt. Men detta skulle också kunna inverkas av alla dessa namn. Jag hade så svårt att hålla koll på alla människor och det kändes som att det ständigt var en skock okända personer med i handlingen som jag upplevde att jag borde veta vilka de är, men ändå inte hade koll på.
Annars gillade jag boken. Karaktärerna är genomtänkta och jag gillar att vi möter flera historier, att Sabas berättelse också får ta upp kvinnoförtrycket i 80-talets Iran och de villkor på vilka människor levde. Jag älskade också titeln på boken, för att inte tala om omslaget! Fantastiskt vackert och på något sätt lite mystiskt. En bra bok som absolut är läsvärd, men som jag kanske inte kommer att läsa en gång till.
Stort tack till Booked för boken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar