----------------------------------------------------------------------------------------------------
Katitzi Z-1234 är en mycket mörk bok som jag bitvis tycker blir lite väl beskrivande för att vara en barnbok. Vi får höra mycket hemskheter av den kvinna som Katitzi träffar och personligen tycker jag inte alls att sådant inte ska berättas för barn, men jag tycker nog att uppsprättade gravida kvinnor och prickskytte på spädbarn är att gå lite över gränsen i en barnbok. Jag minns själv att jag blev mycket illa berörd av detta när jag som liten läste boken.Annars är detta en mycket bra bok. En av de allra bästa i serien. Det blir på något sätt slutpunkten av krigets fasor som tidigare smygit sig på oss genom serien. Här får vi höra alla de hemskheter som sker och det finns sannerligen inga skygglappar. Den grymma behandlingen av romer och andra människor står tydlig och Katitzi får full klarhet i varför hennes far och bror är så rädda för polisen och att skickas till Tyskland. Det blir på flera sätt uppenbart att hur man än framlägger det idag, så kan Sverige knappast sägas ha stått neutrala till kriget vad gäller samhällets behandlade av utsatta grupper.
Det märks att Katitzi växer under seriens gång då böckerna tenderar att bli allt tyngre. Vi får mer och mer inblick i kriget, behandlingen av romer, den misshandel som Katitzi utsätts för och de orättvisor hon möter. Allting blir mer uttalat även om vi tidigare kunnat ana oss till en del. Det märks att Katitzi inte längre är liten och ändå är hon bara 13år gammal och det i sig är väldigt sorgligt. Det är fruktansvärt att Katitzi var tvungen att växa upp så fort och inte bara fick vara barn.
Nästa bok i serien är Katitzi barnbruden
Jag har tidigare recenserat:
Katitzi
Katitzi och Swing
Katitzi i ormgropen
Katitzi rymmer
Katitzi, Rosa och Paul
Katitzi i Stockholm
Katitzi och Lump-Nicke
Katitzi i skolan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar