Det är sommarlov. Eva ska spendera början av lovet på Gotland och Adam ska vara i Polen i slutet av lovet. De kommer inte ses på hela sommaren. Men så får Adam följa med till Gotland. Allt kommer att bli perfekt! Eller? Eva vill att Adam ska umgås med henne och inte med hennes hjärndöda bror Tobbe. Och varför springer Adam iväg för att träffa den där Frida hela tiden...?
Den sjunde boken om Eva och Adam är en av böckerna där fokus ligger på deras relation. Det blir en del problem och bråk mellan dem, som egentligen grundar sig i osäkerheten inför vad den andra vill och tänker. Men det sker också vidare utveckling av karaktären Tobbe som Eva hatar mer än allt annat till en början, men som hon börjar förstå sig på lite mer under bokens gång. Tobbe tillägnas till och med ett eget kapitel där vi får ta del av hans tankar vilket är intressant.
Även Annika tillägnas ett eget kapitel i denna bok och vi får en liten inblick i hennes syn på saker och ting. Den gången vi tidigare läst ur Annikas perspektiv handlade det mest om hennes förälskelse i Alexander, men nu får vi veta lite mer om hennes känsla av att vara ensam kvar, att aldrig hitta någon att bli kär i. Detta gör att Annika får mer känslor än vad som tidigare beskrivits, vilket jag gillar eftersom att Annika alltid varit en av mina favoritkaraktärer.
Jonte som går i Eva och Adams klass sitter i början av boken, ensam kvar efter skolavslutningen och väntar på sin pappa som till sist kommer vinglande på en cykel, helt klart onykter. Redan tidigare i serien har Jontes karaktär börjat förändras men nu ser vi ännu tydligare att Jonte befinner sig i en utsatt situation. Jag kommer flera gånger på mig själv med att bli fruktansvärt frustrerad på skolans lärare som vet om allting men ingenting gör. Att Jontes pappa dricker är allmänt känt men ändå är det ingenting som någon verkar ta tag i. Barn ska inte behöva leva med alkoholiserade föräldrar och det är bra att författtarna tar upp detta problem i böckerna om Eva och Adam, men synd att de inte ger Jonte någon hjälp eller större förståelse från klasskamrater och vuxna.
Titeln, en midsommarnattsmardröm, anspelar givetvis på Shakespeares En midsommarnattsdröm och har förmodligen valts på grund av att det blir lite rörigt i slutet. Då Shakespeare låter Hermia vara kär i Lysander, som vill ha Helena, som är förälskad i Dimitrius, som inget hellre vill än att gifta sig med Hermia, låter Gahrton Eva och Adams karusell bli något enklare. Men nog så krånglig mot slutet där Adam är kär i Eva som tror att Adam vill ha Frida, som egentligen bara är kär i Tobbe, som vill att Adam ska fixa ihop Tobbe och Frida, vilket Eva tror handlar om att Adam inte vill ha henne längre.
Den sjunde boken är en av de bättre men utgör också för mig en skiljelinje. Böckerna efter denna läste jag inte lika intensivt när jag växte upp och de känns därför nyare och är inte fullt lika fyllda med nostalgi.
Nästa bok i serien är Eva& Adam - Inte som en dans
Har tidigare recenserat:
Eva&Adam - En historia om plugget, kompisar och kärlek
Eva&Adam - Att vara eller inte vara ihop
Eva&Adam - Bästa ovänner
Eva&Adam - Fusk och farligheter
Eva&Adam - Jul jul pinsamma jul
Eva&Adam - Sista pyjamaspartyt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar