Ten o'clock postman - bring me my letter!

Helst nu. På en gång. För jag kan inte vänta så mycket längre!

Posten brukar komma förbi vid tio, precis som i låten ni vet, men än så länge lyser den med sin frånvaro. Jag borde få mina böcker idag så jag hoppas verkligen att de dimper ner i min brevlåda snart. Det är kurslitteratur och "Den andra systern Boleyn" som det väntas otåligt på.

Nu ska jag försöka sluta titta efter posten och istället koncentrera mig på mina instuderingsfrågor som ska vara inlämnade idag. Jag fuskade lite imorse och läste ut "Så länge vi båda andas" istället för att plugga. Återkommer med mina tankar om den boken senare. Hoppas ni får en bra dag! Och att den är roligare än min som kommer fyllas av faktan och teorier.

Kurslittteratur eller slutet på sista Twilight-boken?

Svårt val.
Jag vet att jag borde välja kurslitteraturen, men å andra sidan är det ju bara ca 100 sidor kvar av "Så länge vi båda andas" och den är ju lite beroendeframkallande.

Egentligen var tanken att jag skulle hinna läsa ut den igår när jag gick och la mig men jag somnade med den i händerna istället. Vaknade till när boken damp ner i ansiktet på mig - aj!
Hur som haver blev den inte utläst och ligger nu på bordet framför mig och lockar. Kurslitteratur eller Twilight? Twilight eller kurslitteratur?

Den första snön

Den allra första snön föll just över mig. Jag har i alla fall missat om det kommit några snöflingor tidigare. Jag älskar hösten och vintern, det är de allra bästa årstiderna. Sommaren ligger såklart också nära men det är något visst med hösten och vintern.

Jag har försökt att inte slänga mig över En julsaga av Charles Dickens förrän det börjar lida lite mer mot julen. Men kanske kan man snart rättfärdiga att läsa igenom den eftersom snön börjar komma? ;)

Den andra systern Boleyn

Jag såg nyligen filmen "The other Boleyn girl" och föll direkt för den. Det tycks inte som att någon annan i min närhet verkar uppskatta den överhuvudtaget vilket jag har svårt att förstå. Den är väl trots allt en ganska fascinerande film?

Självfallet föll jag direkt för Annes karaktär vilket är typiskt mig då det visade sig att många andra tyckte att hon var något utav skurken i dramat. Visst är systern Mary också intressant men inte på långa vägar lika fascinerande som Anne.

Hursomhelst så blev jag såklart genast intresserad av att läsa boken men dilemmat låg i att jag lovat mig själv att spara mina pengar nu. Det gick emellertid inte att låta bli när den såldes under femtiolappen på Bokus. Ett litet klick och sen var den beställd. Nu väntar jag otåligt på att den ska komma till min brevlåda.

Om boken bara är hälften så bra som filmen så är det värt det. Har börjat tänka om lite i frågan om man ska se filmen före man läser boken eller tvärtom. Återkommer om det vid ett senare tillfälle.

Förkylningstider = tid att läsa?

Jag känner att det är en förkylning på g i kroppen vilket inte alls är välkommet. Jag har sannerligen inte tid att bli sjuk nu när det är sista veckan för inlämning till skolan och allting. Planen ser ut som så att ta det lugnt idag och läsa kurslitteraturen och bli frisk imorgon och skriva uppgifterna. Hoppas att min kropp går med på det som hjärnan tyckte lät som en väldigt bra idé.

Det finns ju dock små ljuspunkter med att vara sjuk. Man får ju alltid mer tid att läsa. Just nu har jag "Så länge vi båda andas" av Stephenie Meyer i händerna. Den är lättläst och svår att lägga ner även om jag inte är speciellt påverkad av den fortfarande pågående (?) hysterin kring Twilight. Det är väl inget mästerverk men visst är böckerna bra. Återkommer förmodligen senare med en liten rescension över serien för jag tror nog inte att jag sagt ett enda litet pip om dem tidigare.

Nu ska jag släpa mig in i köket för att dricka mer te med äcklig honung i.

Filmen bättre än boken?

När jag började läsa Häxorna i Eastwick så blev jag snabbt ganska kritisk – med all rätt visade det sig.

Jag hade väntat mig att boken skulle likna filmen vilket den inte alls gjorde. Nej, det kändes knappt som att det kom fram någon vidare vettig handling och därför är det nog sannerligen inte en bok som jag kommer att läsa igen.
Jag kände inte heller något större intresse för karaktärerna som mest bara förbryllade mig, vilket visserligen kan vara på grund av att jag jämförde dem med filmens sätt att visa dem. De hade dock inte mycket att komma med kändes det som, det hände liksom inget speciellt med huvudpersonerna. Samtidigt såg handlingen rätt annorlunda ut gentemot filmen, vilket förvirrade mig en aning då jag trodde att jag skulle ha någorlunda koll på hur historien skulle gå, men icke.

Karaktärerna eller handlingen var helt enkelt inte som det är porträtterat i filmen, man tycks sannerligen ha tolkat boken väldigt fritt i filmen. Dock så tyckte jag mycket mer om filmen än boken, så deras fria tolkning gjorde uppenbarligen historien mer intressant, i alla fall enligt mitt tycke.

Visst blir man chockad när filmen är bättre än boken men nåja, det händer ju ibland.

Sagan om Isfolket

En vän till mig har pratat om Sagan om Isfolket i över ett år nu och jag har onekligen varit lite intresserad av serien men det har varit så mycket annat som ska läsas hela tiden. Nu har jag emellertid börjat läsa den och kommit till tredje boken. Hittills är jag bara positiv till den men nog känns det lite konstigt att huvudpersonen plötsligt inte alls är Silje utan Sol, men man vänjer sig väl för de byter ju senare också.

Den tredje boken som jag började läsa igår heter ”Avgrunden” och det tycks vara magi och svartkonster som är lite utav handlingen vilket jag tycker om, jag har ju en viss förkärlek för häxor om det undgått någon ;)

Dålig aktivitet! Skämmes!

Ja, skämmes på mig. Det har varit otroligt dålig aktivitet här på bloggen under den senaste tiden. Saken är den att det har varit sjukt mycket att göra och hinna med så bloggen har blivit lite lidande bland allt skolarbete. Ska försöka ändra på det nu! Ska skärpa mig ;)

Vissa fredagar är bättre än andra

Somliga fredagar är bättre än andra. Fredagar när man har fått köpa kläder, krupit upp i soffan med en ny bra bok och känt att man har hela helgen framför sig – sådana fredagar är bra. Och de blir ju bara ännu bättre när familjen kommer hem från storhandlingen och har med sig ostbågar och en massa gula kiwis – är man allergiker och älskar kiwi och nyligen upptäckt att man kan äta gul kiwi då äter man gul kiwi tills det inte får plats mer.

Nya kläder, nya böcker, ostbågar, kiwis och icke att förglömma - Så ska det låta. Så borde varje helg få börja. För det är bra fredagar det. Riktigt bra fredagar.

Häxorna har varit mitt sällskap i påsk

På Skärtorsdagen sticker häxorna till Blåkulla men hos mig har de varit hela påsken och sällskapat. Det har varit dåligt med skrivandet i bloggen därför blir det påskuppdatering idag.

Mitt arbete om häxorna ska snart vara inlämnat och således har jag suttit med häxor hela påsklovet. Somliga bitar har självfallet varit roligare att skriva än andra. Historier om Blåkulla och Djävulen är faktiskt rätt roande – hur kan man ta en häxa som rider på en upp och nedvänd ko seriöst? ;)
Igår var det emellertid dags för de två jobbigaste avsnitten som jag skriver – tortyren och avrättningarna. I det fallet är det inte alltid så härligt att läsa alla dessa böcker som jag omgiver mig av – de tenderar att vara allt för bra på att beskriva. Efter att ha läst hur man filade sönder händerna, vred ur leder och behandlade de sk häxorna på de mest omänskliga sätt, så blir man inte speciellt munter.

Så de senaste dagarna har jag spenderat mycket tid hängandes över böcker av bland andra Bengt Ankarloo, Ebbe Schön och för all del även Jan Guillou. De har varit ett förträffligt sällskap med tanke på situationen. Jag menar det har ju faktiskt varit strålande solsken hela veckan i princip och vad har jag varit tvingad till? Jo, sitta inne framför datan! Mina ögon har definitivt tagit stryk av det också för de värker konstant. Men snart är jag äntligen klar, nu är det bara slutspurten kvar plus lite massavrättningar som kommer vara lite jobbiga att skriva. Jag är nog lite för känslig för sådant här ;)

Det har kanske inte varit den allra bästa påsken i mitt liv men jag har i alla fall haft ett trevligt sällskap – vem skulle inte vilja spendera några dagar med häxor? De är ju faktiskt ett synnerligt intressant släkte! :)

Jag råkade även snubbla över filmen Practical Magic som visades på TV, således en bild därifrån med passande tema..

Söndags citat - En komikers uppväxt

Det är ju påsk och allting så därför valde jag ett citat med koppling till dagen. Således kommer här en bit ifrån En komikers uppväxt av Jonas Gardell;

"Ritva har kommit hem från Solveigs Livs. Hon stiger ur bilen med matkassarna.
- Och vad håller ni på med? frågar hon misstänksamt.
- "Jesus återuppstår ifrån de döda."
- Och Juha är Jesus och jag är ängeln och pappa är stenen som är framför graven, förklarar Marianne.
- Soluret välte, säger Bengt. Satans skit!
- Han är världens sämsta sten, klagar Juha, han bara pratar hela tiden. Om du vill kan du få vara de tre sörjande kvinnorna.
- Nej tack lille vän, säger Ritva, herregud Bengt, varför lånar du dig till de här sagorna?
- Det är inga sagor! protesterar Juha och Marianne samstämmigt.
Ritva himlar med ögonen och går mot huset med kassarna.
- Jag har fått barn som tror på Gud. Vad har jag gjort för fel i min uppfostran?"

Drömmens uppfyllelse av L.M. Montgomery

Det här är den tredje boken om Anne på Grönkulla och det är nu dags för Anne att möta högskolestudierna vilket gör att hon måste lämna Grönkulla. Åren av studier följs åt av såväl gamla som nya vänner och Annes liv fylls fortfarande av samma kärleksfullt berättade små incidenter som ger liv åt berättelsen.

Jag har som tidigare nämnt alltid gillat spelet mellan Anne och Gilbert och deras förhållande utvecklas i denna bok till min glädje. Jag saknar visserligen deras gnabbande men de ska ju också växa upp någon gång. Förhållandet Anne och Diana emellan är ju emellertid samma gamla uppskattade vänskap som tidigare trots att Diana går före Anne in i giftermål och ansvars – landet, till viss sorg för Anne.
Vi får också se mycket av fru Lynde vilket alltid varit en karaktär som fascinerat mig, hennes presentation i första boken är en av mina favoritbitar och sedan dess har hon hängt kvar.

Jag som inte läst någon av böckerna förutom den första förrän nu, är mäkta glad att jag fortfarande har sex böcker kvar att läsa om Anne och hennes liv. Författarens kärlek till den drömmande unga kvinnan Anne Shirley lyser igenom som den starkaste sol och det höjer böckerna till höjderna. I alla fall för mig. Jag har totalt förlorat mig i denna värld och det känns nästan lite ledsamt att jag ju inom en snar framtid kommer att nå slutet på bokserien. Men än så länge finns det mycket kvar att veta om Anne och alla hennes upptåg. Näst på tur är Anne på egen hand.

Söndags citat - Jenny

"Hur allt började? Hur ska man någonsin kunna veta i vilket exakt ögonblick något igångsätts och sedan inte kan stoppas? Kanske man snarare borde formulera frågan om det hade kunnat gå på något annat sätt än det gjorde? Om det hade kunnat bli annorlunda. På den frågan måste svaret bli: Naturligtvis. Och naturligtvis inte.
Vid varje tidpunkt i den här historien, liksom i varje historia, har de agerande ett val, de kan handla på ett visst sätt, men de kan också låta bli. Det är först i efterhand något synes oundvikligt eftersom det bevisligen hände.
Så naturligtvis hade det kunnat vara annorlunda. Om allting bara hade varit annorlunda.
Och naturligtvis hade det inte kunnat vara annorlunda. Eftersom det inte är det."

Jenny av Jonas Gardell

Perfekt läsväder

Solen skiner och jag bara längtar efter att få gå ut till bänken på trädgården och sätta mig och läsa ut Anne på Grönkulla. Jag har alltid gillat spelet mellan Anne och Gilbert och det börjar ju sättas på sin spets nu. Fingrarna riktigt kliar efter att få slå upp boken och läsa de få kapitel som är kvar. Och vädret är verkligen underbart perfekt för att slå sig ner i och läsa en riktigt bra bok.

Dessvärre är detta inte min verklighet för stunden. Först måste jag skriva lite på ett projekt så istället blir det att slå i faktaböcker. Men när jag har skrivit ett eller två kapitel så kan jag kanske tillåta mig själv att slå mig ner på den där bänken med boken i högsta hugg. Längtar redan nu! Men först blir det till att vara lite produktiv och duktig. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge ;)

Vampyrer och vårsol

Ja... inte tillsammans alltså. Vampyrerna tittar fram på min tv från en dokumentär på svt just nu. Väldigt intressant må jag säga. Vampyrer har inte alltid fascinerat mig även om jag älskade En vampyrs bekännelse när jag var liten men nu på senare tid tycks de ju poppa upp både här och var och även jag har fastnat lite för dem.

Idag sken solen - för att komma till det andra ämnet - och oj så härligt det var! Det går inte att förklara riktigt hur det luktar men det luktar vår ute! Och då vet man att det är nära till sommaren. När jag gick av bussen idag så droppade små regndroppar på mig och jag blev sådär sprudlande glad för att det inte var snö. Även fast jag hatar våren så riktigt spritter det i mig just nu.


Det är sol ute och vampyrer inne. Och Anne på Grönkulla väntandes - rätt bra ändå...

Nu får jag skärpa mig!

Jag lovade mig själv att försöka läsa en bok åt gången det här året! Möjligen två. Tror ni att jag höll det eller? Nej inte ett dugg! Nu växlade jag mellan En plats i solen och Varsel och jag försöker att läsa så ofta jag kan och det funkade riktigt bra. Pride and prejudice ligger lite på is ett tag, är inte riktigt på Austen-humör. Så två böcker var väl rätt okej men ja... så klantade jag till det.

Jag tog en tripp in till biblioteket i väntan på bussen idag. Jag hade inte planerat att låna något eftersom jag ändå inte har tid och dessutom har två böcker på g redan. Sedan råkade jag gå förbi en hylla jag inte skulle ha gått förbi - och så hux flux låg Anne på Grönkulla i min väska när jag kom ut därifrån. Att jag aldrig skärper mig!

Men samtidigt som jag är irriterad på mig själv så är det total lycka och läsglädje att läsa den tredje boken i serien om Anne. Den är dessutom bara omkring 300sidor så den lär gå rätt fort och så kan jag återgå till de andra två böckerna. Men tills dess kan jag förlora mig i Avonleas målande och vackra värld.





Bilden är från min favorit bland filmatiseringarna och den gjordes 1988 vill jag minnas.

Söndags citat - Hatets barn

”Han vände hastigt på huvudet och såg stint på henne ett par sekunder innan han lät höra ett glädjelöst ”Ha!” Sedan vände han sig långsamt om och tittade på Mary Ellen igen och sa: ”Hon skulle hellre vilja ha djävulen på sin sida än mig. Eller hur, Mary Ellen?””

Ja, jag är ju som sagt väldigt inne på Hatets Barn nu. Inser också att jag blandar de engelska och svenska titlarna lite men det är alltså Dinner of Herbs igen. Och Hal är ju som sagt min favorit och det är han som här gnabbas med Mary Ellen i vanlig ordning. Mary Ellens påfallande tystnad efter detta citat talar väl mer eller mindre åt henne.

Jag har alltid gillat spelet mellan de tre ungdomarna som denna bok handlar om. Hur Mary Ellen och Hal hela tiden hänger efter Roddy som faller för någon helt annan än Mary Ellen skulle önska, och samtidigt hur Mary Ellen så tydligt i somliga fall visar att Hal inte är ett dugg intressant – det är bara Roddy hon vill prata med och Hal kan lika gärna gå och gräva ner sig i princip. Och Hal visar lika tydligt tillbaka att Mary Ellen gärna kan strunta i att hänga efter dem. Och så Roddy mitt i allt detta som alltid är helt uppe i sina egna tankar och inte bryr sig ett dyft om vad alla andra håller på med.
Haha det där var säkert helt osammanhängande om man inte läst boken eller möjligen sett serien. Men saken är den att om ni inte gjort det så borde ni det! Om inte annat så för att höra deras ”Åh du! Du!” som de tar till när det inte finns några ord för deras frustration. ;)

De förstörde de två sista avsnitten!

Såg precis de sista två avsnitten av A Dinner of Herbs och jag blir så upprörd så att jag kokar! De ändrade historien och sabbade två av mina favoritkaraktärer – Hal och Maggie. Och var de verkligen tvungna att byta skådespelare? Gud så trist, nu är jag faktiskt lite besviken.

Men försöker se det på den ljusa sidan; de andra 4 avsnitten var riktigt bra och jag kan knappt vänta tills jag får läsa boken igen! Var alldeles för länge sedan, kanske till och med ett helt år?

Stephen King har slutat jaga mig

Stephen King har sannerligen flåsat mig lite i nacken på senare tid. Ganska länge faktiskt.

Jag såg aldrig skräckisar som liten (även om mina föräldrar lät mig se i princip allting annat och det jag inte fick se såg jag i alla fall) eftersom min mamma hatar dem. Således var jag inte bekant med genren förrän i högstadiet och då slog det till ordentligt. Jag började se så mycket som möjligt och fascinerades mest av Stephen King. Men det blev ändå inga böcker lästa. Jag har alltid räknat med att böckerna ska vara tusen gånger värre än filmerna, det är ju det folk säger i alla fall, så därför har jag inte vågat riktigt. För visst, jag är en feg stackare och blir rädd för filmerna men jag ser dem ändå ;) Intressant faktum att människor gillar att skrämma sig själva..

Hursomhelst! Nu har det i alla fall hänt. Jag har köpt Varsel av Stephen King och börjat läsa den. Okej, jag fuskade. Jag såg filmen först. Men än sålänge gör det mig inte så mycket, vi får väl se när jag läst klart boken. Hitills är den inte fullt så skrämmande som jag trott, men jag vågar inte riktigt chansa så jag byter gärna till Marklunds En plats i solen på kvällen. ;) Tanken på mannen på bilden (Jack Nicholson i filmatiseringen - The Shining från 1980 om jag inte minns fel) precis innan man ska sova känns inte alltför lockande faktiskt.

Nu är alltså jakten slut. Stephen King har hunnit ifatt mig och vem vet hur detta går, bara framtiden kan utvisa om det är slut med skräckisar för min del eller om jag just börjat.

Hatar våren - älskar solen

Äntligen skiner solen på oss! Helt underbart att vakna och känna solen värma upp fötterna som lyckats leta sig ut ur högen av täcken samtidigt som man drar en suck av välbehag över att vara ledig under dagen. Tack till den underbara solen och våren!

Varför tackar jag våren? Jag hatar våren! Jag har alltid hatat våren. Folk tittar snett och undrande när jag säger att jag tycker bättre om hösten än våren. Vart är männen med de vita rockarna frågar de sig medan jag försöker förklara att våren endast är en utdragen plåga.

Våren är fin nu, just precis nu är den fin. Precis när första solen kommer, när de allra första blommorna kommer upp och när allt väcks till liv igen. Efter det är våren ett mörker. Inte bokstavligt men rent psykiskt. Mars är årets värsta månad. Fruktansvärt långtråkig och det händer ingenting och folk är sjuka hit och dit. Och hela våren är lite likadan. För alla blir helt galna så fort solen kommer och tror att man kan gå i kortärmat. Och så blir allt galet folk sjukt. Och så är alla sjuka och kan inte njuta av solen ändå. Alternativt så kommer inte solen och halva våren består av gammal vinter som vägrar släppa taget (det är inte vinter heller, det är slask och grått). Nej, våren är då inte mycket att hurra för. Våren är bara en väldigt seg start inför sommaren som är värdig kärlek i massor. Våren är det inte.

Men nog klagat på våren, för den för ju ändå med sig solen och solen gillar jag absolut! Således har det smittat av sig på bloggen och den ser lite ljusare ut nu än tidigare då jag hade lite mer mörkrött tema, nu blir det gult!

Hoppas att ni andra också har varit ute och njutit av solens sköna strålar idag. Jag håller tummar och tår för att solen ska titta fram imorgon också för då har jag en inplanerad promenad :)