I Moa Martinsons debutroman Kvinnor och Äppelträd möter vi Ellen och Sally som båda är ättlingar till mor Sofi som trots omgivningens klander badade bykstugan i början av 1900-talet. Både Ellen och Sally växer upp i fattigdom där vardagen är en kamp mot svälten. De möts mitt i livet med många barn som inte blir mätta och med fäder som inte är närvarande och ofta tar till flaskan. --------------------------------------------------------------------
Det här är den första boken jag läser av Moa Martinson och jag föll direkt för hennes språk och sätt att lägga upp en historia! Ibland får jag känslan av att författare sitter bredvid mig och berättar historien för mig med målande gester och ansiktsuttryck. Den känslan får jag här. Moa Martinson sitter bredvid mig och berättar den hjärtslitande historien om Ellens och Sallys livsöden. Och nu när boken är slut saknar jag Moas sällskap, hon berättade så vackert om så mycket hemskt.
För boken är hemsk, även om den är skriven på ett väldigt vackert sätt. Moa Martinson använder ett väldigt vackert språk till denna hemska historia. Man blir helt matt av allt elände som händer. Fattigdomen är överväldigande och det är svårt att förstå hur nära denna tid ligger vår egen, då denna typ av fattigdom oftast inte är en del av vår vardag.
Förutom fattigdomen finns det så mycket orättvisor ovanpå detta. Synen på samhällets utsatta gör mig sprutande arg och jag blir galen på hur männen behandlar sina fruar. Jag kan inte undgå att bli väldigt känslosam när jag läser den här boken. Och hopplösheten blir ofta för mycket, som när vi får veta att även en fattig människa alltid kan skrapa fram en repstump för att kunna hänga sig och bli av med eländet.
Kvinnor och äppelträd visar mycket orättvisor och skildrar fattigdomens alla mödor och hemskheter. Kvinnans utsatta position som ständigt gravid och med alldeles för många munnar att mätta, framträder på ett rörande men skarpt sätt. Moa Martinson har skildrat Ellens och Sallys liv på ett rörande sätt och jag kan knappt vänta tills jag får fortsätta med hennes andra böcker!
Kvinnor och äppelträd var så mycket bättre och starkare än jag mindes den! Det var länge sedan jag var så otroligt f ö r b a n n a d när jag läste en bok, den väckte verkligen känslor. Orättvisan och fattigdomen fick mig att ligga vaken och tänka på karaktärerna, oroa mig för hur de skulle överleva.
SvaraRaderaNu fortsätter jag med Mor gifter sig! :-)
Ja den var verkligen engagerande! Jag kunde knappt lägga undan den och tänkte också på den mycket under läsningen och fortfarande!
RaderaSpännande! För mig blir det Livets fest! :)
Moa Martinson är så bra! Jag har läst Mor gifter sig tre gånger och tröttnar aldrig. Denna måste jag också lägga till på läslistan. :)
SvaraRaderaDet ska bli spännande att läsa Mor gifter sig sedan! Har hört mycket gott om den :) Men nu fortsätter jag med Livets fest :)
RaderaJag vill verkligen läsa den här boken! Det enda jag har läst av Martinson är Mor gifter sig och den fastnade jag inte för, men jag misstänker att jag inte gav den en ärlig chans..
SvaraRaderaJag har inte heller läst något av henne, utom denna nu då, så utmanade mig själv att läsa fem böcker av henne. Det här var den första och den var verkligen läsvärd! :)
Radera