tisdag 28 februari 2012

I djävulens spår, av Jean-Christophe Grangé


Kriminalpolisen Mathieu Durey får veta att hans bästa vän och kollega Luc just har försökt begå självmord och nu ligger i koma. Mathieu vill inte tro detta och misstänker att något är fel, eftersom att Luc är djupt troende katolik och därför aldrig skulle kunna begå den synd som självmord innebär. Mathieu börjar därför nysta i det fall Luc höll på att utreda och hittar ett antal mord med satanistiska kopplingar. Mathieus sökande efter sanning ställer honom inför ett ifrågasättande av sin tro på Gud och världen såsom han ser den...

I djävulens spår är en spännande bok som emellertid är minst 200 sidor för lång. Storyn är jättebra och håller en verkligen i ett järngrepp, men personligen kände jag ändå att jag blev lite uttråkad eftersom att det tar så lång tid innan Mathieu inser hur det ligger till. Boken är 656 sidor och den skulle definitivt klara sig bra med en förkortning till ca 300-400 sidor.

Storyn är dock av hög klass och författaren har verkligen lagt ut ledtrådarna bra, både för Mathieu och för läsaren. Det är många vändningar och slutet är på intet sätt förutsägbart, utan växte fram på ett snyggt sätt som läsaren visserligen kanske kände på sig innan huvudpersonen, men inte så pass tidigt att det förstörde spänningen.
Slutet var emellertid lite för snabbt skrivet för min smak, det hade kunnat dras ut något längre, exempelvis med någon form av epilog. Jag kan också känna att ett något mer förvirrat slut hade varit bra. Huvudpersonens hela världsbild slås samman och slutet hade därför kunnat vara något mer ifrågasättande av livet och Guds vilja exempelvis.

En bra bok som jag ändå hade svårt att ta mig igenom då författaren hänger upp sig för länge på vissa händelser. Men ändock läsvärd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar