Jungfru Persilja handlar om flickan Persilja med det långa, vackra håret. Hon växer upp hos en hemsk häxa som låser in henne i ett torn utan dörrar eller trappa. Men en dag träffar Persilja en stilig prins och börjar tillsammans med honom smida en plan för att fly från tornet.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Jungfru Persilja är såklart Rapunzel. Bröderna Grimms saga är faktiskt rätt lik de nya tolkningarna av den. Ofta tenderar ju orginialsagorna att vara hemska och grymmare men denna är någorlunda lik. Även om det såklart är hemskt tragiskt för den stackars prinsen att irra omkring i skogen i ett år, blind och förtvivlad. Men utöver detta så känns det mesta igen i nyare versioner.
Som liten läste mormor för mig om Jungfru Persilja och det tog nog ett tag innan jag som liten förstod att Rapunzel var samma tjej och att det inte bara handlade om två väldigt lika historier. Persilja får ju sitt namn från persiljan i häxans trädgård som hennes mor blir så förtjust i, men vad namnet Rapunzel kommer ifrån är jag osäker på. Jag antar att detta är det urspungliga namnet på karaktären. Kan Rapunzel tänkas betyda något på tyska tro? Någon som vet?
För att återgå till sagan så är detta en av mina favoriter. Jag har alltid avundats Persilja hennes långa vackra hår och önskat mig likadant. Karaktären fångade mig därför direkt som barn trots denna väldigt korta saga. Upplägget är även min kopp te, det börjar lite sakta och sedan ingås en pakt med en hemsk häxa och strax efter detta stiger prinsen in i handlingen och Persilja och prinsen ska rymma tillsammans. Men ack så fel det går och istället får vi lite hemskheter som trots allt i slutändan avslutas med ett lyckligt slut. En typisk dramaturgi för en saga även om man i modern tid tar bort alla hemska delar och hoppar direkt till det fina slutet. Jag gillar det där äldre stuket där man skär av tår, dansar tills man dör och får ögonen utstuckna. Det är inte lika anpassat som det är idag. Det är vidare intressant att många menar att barnen inte alls tog skada av de hemska inslagen i gamla tiders sagor, utan att det snarare är något vi fått för oss nuförtiden. Spännande tanke! Personligen kan jag inte minnas att jag led speciellt mycket av dessa inslag när jag hörde sagorna som liten. I Jungfru Persilja är det emellertid lite ovanligt då det är den goda prinsen som får ögonen utstuckna, dessa inslag brukar ju oftast annars vara straff till sagans bad guy.
Jungfru Persilja är absolut en av mina favoritsagor och även om den har sina luckor (vi får aldrig veta varför häxan låser in Persilja eller varför hon har så långt hår) så är det en mysig saga där det goda, som alltid, segrar.
"Lilla Persilja, släpp ner ditt hår"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar