"Och så blev det äntligen jul. Grankvists handelsbod skyltade med jultomtar, och allt folk från öarna trängdes vid disken för att köpa hem lutfisk och julskinka, julkaffe och julgransljus.
Teddy och Freddy hade jullov och fick hjälpa till i affären. Tjorven gick i vägen överallt.
"Bara några dar till julafton", sa hon, "och jag som inte kan vifta med örona än!"
Hon umgick flitigt med Söderman den här tiden, och han hade inbillat henne att jultomten tyckte särskilt mycket om folk som kunde vifta med öronen... det såg vänligt ut, påstod Söderman. Själv kunde han konsten, men han skulle fara till Stockholm och fira jul hos Stina, och vem skulle då vifta vänligt med öronen åt jultomten här ute på Saltkråkan?
"Det får bli du, Tjorven", sa Söderman.
Och Tjorven övade sig tålmodigt och ihärdigt."
Vi på Saltkråkan, av Astrid Lindgren (s. 130).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar