Jag har länge velat läsa Djungelboken av Rudyard Kipling, det är ju en sådan klassiker och jag hade hört att den skulle vara bra. Dessvärre hade jag också hört att Djungelboken som släpptes 1994 med Jason Scott Lee i huvudrollen skulle vara lik orginalet. Just det där sista var en stor lögn, visserligen fanns det små saker som man riktigt myste när man insåg att aha! det här har de använt sig av i den scenen! och sådant, men överlag så var det som två olika historier. Och Disney tog sig friheten att ändra inte bara den, utan även den tecknade klassikern som alla älskar. Här kan man visserligen också se somliga likheter och sekvenser men många saker är helt annorlunda.
Djungelboken behöver väl ingen närmare presentation men jag knåpar ihop en i alla fall. Mowgli är den föräldralöse pojken som hittas och tas till vargarna där han blir adopterad och ses som en son. Shere Khan, djungelns elake tiger, hade tänkt att ta Mowgli som måltid och blir mycket förargad över att planen går i stöpet. Mowglis fostermamma svär på att Mowgli kommer att växa upp och döda tigern.
Mowgli växer så småningom upp och efter hand tar han till sig mer och mer av djungelns alla lagar. Lärare i lagar och regler är den vise björnen Baloo, men när skolan blir för tråkig drar Mowgli iväg med Bagheera och hittar på alla möjliga äventyr. De träffar också på ormen Kaa som snabbt blir en kär vän. Men Mowgli ställs inför ett val - ska han återvända till människobyn eller fortsätta leva i djungeln där Shere Khan lurar? Samtidigt hänger löftet som vargmamman gav kvar i luften.
Så ja, boken (böckerna) är inte riktigt samma som Disneys två versioner. Den största förvåningen var när jag insåg att boken består av olika små berättelser som inte alltid kommer i kronologisk ordning och de handlar inte alltid om Mowgli heller. Men ett stort plus är platsen som gavs åt mina två favoritkaraktärer Bagheera och Kaa som inte alls får så mycket plats som de förtjänar i Disneys version. Även om deras personligheter var annorlunda i böckerna så fortsatte de att vara favoriterna. Baloo däremot tycker jag nästan lite synd om med tanke på hur vis och klok han faktiskt är i böckerna när man tänker på hur han framställs i Disneys tecknade film. ;) Så som jag är van vid att se honom, på julafton till exempel - sådan är han inte, vilket kändes lite konstigt.
Jag kunde tycka att boken blev lite seg i mellan åt, speciellt då Andra Djungelboken som jag fick för mig handlade mindre om Mowgli, vilket kanske bara var en känsla. Så som sagt, lite seg blev den när alla andra filurer hoppade in som inte alls hade med Mowgli att göra. Somliga av dessa kapitel tyckte jag dock mycket om, pojken som såg elefanterna dansa och berättelsen om hur fruktan kom till djungeln var två av favoriterna. Men annars var det de kapitel som handlade om Mowgli som lockade mig att läsa vidare.
Jag hade lite svårt för de kapitel där man så tydligt fick beskrivningar om olika ormar på grund utav min stora ormfobi, så dessa ska erkännas att jag skummade igenom lite vid vissa stycken för jag pallade helt enkelt inte. Hade det varit sommar hade jag förmodligen varit bombsäker på att alla huggormar från skogen hade ringlat sig in i mitt hus - inte ett dugg logiskt haha jag vet.
Det allra bästa var dock sluten på båda böckerna. Det första var väldigt starkt och det andra väldigt slutgiltigt men hade ändå hopp inför framtiden dock med tårar i ögonen. Dessa kapitel var förmodligen mina absoluta favoriter. Allt som allt är det bra böcker, riktiga klassiker såklart, men de är inte riktigt vad jag väntade mig och de var inte heller superbra - inga jag skulle läsa igen om man säger så - men de var bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar